- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
27

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Onkel Alec

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27
ket var mycket oroande for farvattnet och gjorde den
stackars Rosa helt förbryllad.
“Nu ämnar jag- försöka hvad onlrfar kunna ut-
ratta; ta se hvad min behandling kommer att göra
dig ior nytta. Jag tänker ätt alldeles ensam taga
dig om hand och ingen får gifvä mig ett enda råd,
°!J J5eg’ar det. Det finns ingen annan utväg
att halla ordning ombord, och nu är jag kapten på
denna Ulla farkost, åtminstone ’för någon tid M
hvad kommer nu, då?“
Men här fastnade Rosa och blef.så röd, att
onkeln g’issacle till detta bekymmer.
n *. ‘H tr°r bte’ att Ja8‘ *«» säga detta.
Det skulle vara sa oartigt och jag är nästan öfverty-
gad, att det inte mera kommer att bli något bekymmer."
Da hon rodnande och stammande, yttrade dessa
ord, vande Dr Alec sina blickar åt hafvet till och
sade sa allvarligt, så ömt, att hvarje ord gick raka
vägen till hennes bjerta och länge qvarstannade der:
. “Mitt _ barn, jag begär-ej, att du skall hålla af
mig och fatta förtroende för mig genast från första
stunden; men jag ber dig vara öfvertygad om, att
jag med lif och själ skall egna mig ’åt denna min
nya pligt; och om jag gör mina misstag, som jag
utan tvifvel kommer att göra, så blir det ingen, som
kommer att sörja, deröfver så djupt som jag sjelf.
Det är mitt eget fel, att jag är en främling för dig
nar jäg sa gérna skulle vilja vara din bästa vän
Detta, ar ett af mina misstag, och jag har aldrig ångrat
det °sa bittert som nu. Det var en gång- ett miss-
förhållande emellan din fär och mig, och jag trodde,
att jag aldrig skulle kunna förlåta honom; jag biet’
derföre borta ifrån honom flera år. Gud vare lof vi
blefvo försonade sista gången jag såg honom, och han
sade mig da, att, om han skulle nödgas lemna sin lilla
flicka, så skulle han testamentera henne åt mig, såsom
ett bevis på sin kärlek. Jag kan visst inte fylla
hans pläts, men jag skall försöka vara en far" för
henne, och om hon en gång lär att älska mig hälften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free