Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hvad kofferten innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att du tyckte det sag ut som om jag ville spela
beskyddarinna? Jag försäkrar dig, att jag inte tänkte
något sådant," utropade Rosa, utom sig af förtjusning.
“Om jag tycker om’et! Jag grät ju bara för att
ingen menniska nånsin har varit så god emot mig
förr, jag kunde ju inte låta bli att gråta. Hvad det
beträffar -att “spela beskyddarinna1’, så må ni göra
hvad ni vill, ja, ni må trampa på mig, om ni finner
det för godt och jag skall inte fråga efter det,“ sade
Phebe i ett utbrott af tacksamhet, ty orden “vi äro
alla systrar", hade genomträngt hennes hjerta med
glädje och tacksamhet.
“Nå nu kunna vi låtsa, att jag är en god ande
som kommit fram ur kofferten eller ändå bättre, du
är Cendrillon, och jag är féen, hennes gudmoder, och
du skall säga hvad du önskar," sade Rosa, försökande
att framställa sin fråga, så att den ej skulle stöta.
Phebe förstod detta, ty hon var mycket finkänslig
och grannlaga, ehuru hon kommit ifrån fattighuset.
“Nu tycker jag, Miss Rosa, att jag inte önskar
någonting annat, an att jag skulle kunna tacka er
för allt hvad ni gjort för mig,“ sade hon och af-
torkade en tår, som på ett mycket oromantiskt sätt
kom trillande utför hennes näsa.
“Jag har ju ännu inte gjort någonting annat än
gifvit dig en bit konfekt. Se här ska du få litet till
att äta på medan du arbetar och tänker efter hvad
jag han göra för dig. Jag måste gå och ställa i
ordning litet efter mig; adjö så länge; glöm inte, att
jag har adopterat dig.“
“Ni har gifvit mig hvad som bättre är än konfekt,
och jag skall aldrig glömma det,“ svarade Phebe, i
det hon aftorkade sina grofva händer och fattade den
lilla mjuka hand Rosa med så mycken värme räckte
henne, och hennes mörka ögon följde länge den bort-
ilande med tacksam blick, som gjorde dem mycket
.milda och glänsande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>