Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. En uppoffring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
tinna,“ sade onkel Alec, med en hemlig önskan, att
hon ej skulle kunna det.
Emellertid hade Rosa tillbragt en stilla, arbetsam
dag; hon hade hjelpt Dolly passa upp på tantPeace,
och med fasthet tillbakavisat tant Plentys försök att
få henne att vända åter till den sälla ön.
Det. var påkostande på morgonen att komma in
ifrån don glada verlden derute, der flaggor svajade
och kanoner dundrade och alla beredde sig på en
festlig dag, — det" var mycket påkostande ,då att
komma in och diska koppar och fat, under det att
Dolly brummade och tanterna jemrade sig. Det var
mycket påkostande att se dagen förflyta, att veta
huru angenäm hvarje timma skulle vara der borta,
och att ett enda ord från henne skulle föra henne
dit hon af hela sitt hjerta önskade komma. Men det
var mest påkostande af allt, när aftonen kom och
tant Peace sof, tant Plenty hade ett besök i förmaket,
Dolly stod i porten och såg på grannlåten, och det
ej fanns något annat att göra än att sitta ensam på
balkongen och se på huru de granna raketerna ifrån
Holmen, kullen och staden stego upp mot skyn, att
lyssna på musiken och att se båtarna, lastade med
glada, festligt prydda menniskor, fara fram och tillbaka.
Då — det måste vi bekänna — då skymdes de
blå ögonen af en och annan tår, och en gång när en
mycket grann pjes uppsläpptes och upplyste Holmen,
så att hon tyckte sig se tälten, då böjde hon det
lockiga hufvudet ned mot barrieren och hviskade:
“Jag hoppas dock, att der är någon som önskar,
att jag vore med!“
Tårarne voro dock redan alldeles borta och hon
satt och såg på huru Holmen och kullen liksom sva-
rade hvarandra med raketer och alla möjliga grann-
låter; hon log vid tanken på huru brådtom gossarna
måtte ha, för att kunna underhålla en liflig täflan,
då onkel Mac kom inträdande till henne och sade
brådskande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
