Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Rosa får något att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
_Phobei bort, gnolande på multiplikationstabellen under
det hon gick att duka tebordet.
Sålunda var det lektionerna Logo sin början och
under en veckas tid tbrtibro de till mycket nöjo och
stor nytta lör båda parterna. Phebé var nemligon
en mycket läraktig elev och kom till sina lektioner
som tdl ett stort nöje, under det att hennesi unga
lärarinna gjorde sitt bästa för att bli värdig don höga
tanke, som hennes elev hade om henne; ty Phebe
var fullt och fast öfvertygad, att Rosa var den skick-
ligaste lärarinna som fanns.
Det dröjde naturligtvis ej länge, innan gossarna
upptäckte livad de hade för sig, och de retades mvcket
med flickorna öfver “Seminariet", som do kallade det
nva företaget och erbjödo sig att undervisa’gratis i
grekiska och latin, men på det hela taget tyckte de,
att det var ett mycket bra påhitt och kouimo sins
emellan öfverens om, att det var mycket snällt af
Rosa “att lijelpa Phebe så bra på trafven“.
Rosa hade sina sma funderingar på huru hennes
onkel skulle upptaga saken, och satte ihop ett litet
finurligt tal, som genast skulle ölvertygä honom, att
det var det nyttigaste, hälsosammaste och mest för-
tjusande företag, som någonsin blifvit påhittad!;. Men
hon fick aldrig något tillfälle att komma fram med
detta tal, ty I)r Alec kom öfver henne så oväntad!;,
att det helt och hållet föll henne ur minnet.
Hon satt på golfvet i biblioteket, fördjupad i läs-
ningen al en tjock bok, som låg öppen i hennes knä,
och hade ingen aning om don länge, efterlängtades
ankomst. Men plötsligen möttes två stora, varma
händer under hennes haka och drogo hennes hufvud
sakta bakåt, så att någon, som stod bakom kunde
komma åt att gifva henne en hjertlig kyss på hvardora
kind, under det en låderlig röst hällt förebrående sade
till henne:
“Hvarför sitter min flicka här och gräfver ned
sig i allvarliga studier, i stället att skynda emot sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
