Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. I valet och qvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
“Nu ämnar jag inte handla med sjelfviskhet eller
efter godtycke, derföre att jag är flickans förmyndare,
utan jag tänker lemna henne frihet att sjelf välja.
Vi vilja ju alla gerna ha henne, och om lion helire
skulle vilja välja sitt hem hos någon af er, så vill
jag naturligtvis ej hindra det. Jag understödde ju
sjelt hennes besök hos er i vintras, på det hon skulle
ta se, hvad livar och en al oss hade att bjuda henne
och kunna bedöma hos hvem hon skulle komma att
känna sig^ lyckligast. Är icke detta det riktigaste?
Viljcn 1 gå in på att rätta er efter hennes val, såsom
jag tänker göra?“
. “Ja> vilJa vi’“ roPade alla tanterna, alldeles
förtjusta åt den möjliga utsigten att lå rå om Rosa
ett helt år.
“Bra! Hon är väl här inom kort, och då ska
vi afgöra saken för nästa år, ett mycket vigtigt år,
kommen ihåg det, ty början har varit god, och hon
skall blomstra upp med fart nu, om allt går väl.
Jag ber er derför, förderfva inte mitt verk, utan be-
handlen min lilla flicka med klokhet och mildhet, ty
om något hände henne, tror jag, att det skulle krossa
mitt hjerta.“
Efter att ha yttrat detta vände Di- Alec sig hastigt
om och låtsade ånyo betrakta porträtterna; men tan-
terna förstödo huru kärt detta barn var för den en-
samma mannen, som i sin ungdom älskat hennes mo-
der, och som nu fann sin lycka i att älska och vårda
hennes lilla dotter, som så mycket liknade henne.
De goda fruarna suckade, nickade och tecknade
åt hvarandra, att ingen af dem skulle klaga, om hon
ej blefve vald, eller ens försöka att beröfva bror Alec
hans “hjertas älskling“, såsom gossarna kallade Rosa.
I detta ögonblick hördes’ det behagliga ljudet
af glada röster, som närmade sig från trädgården
och allvaret på allas ansigten förbyttes i leenden.
Dr Alec vände sig genast åter om och sade, i det
han med en beslutsam åtbörd kastade hufvudet till-
baka: “Se der är hon; till saken nu!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
