Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
i a
hastigt öfvergick till något varmare än vrede, star-
kare än stolthet, som kom henne, att rygga tillbaka
litet och yttra:
«Jag återfinner ej den Charlie jag lemnade, men
Prinsen finnes qvar ännu, ser jag."
Derefter vände hon sig till Mac med en känsla
af lättnad, tog sakta af homom glasögonen och blickade
rakt in i de trofasta blå ögonen, hvilka mötte hennes
- blick med så mycken frimodighet och oförställd hjert-
lighet, att det gjorde henne godt ända ini själen och
kom hennes egna ögon att stråla af förnöjelse, då
hon gaf honom tillbaka glasögonen och yttrade, med
blick och ton uttryckande den innerligaste tillfreds-
ställelse:
<Du är inte förändrad, min kära gamla Mac och
detta gläder mig så mycket.”
r «Säg nu någonting extra fint om mig, ty jag
är blomman i familjen,’" sade Steve, vridande på sina
ljusa mustacher, som tycktes utgöra hans lifs stolthet.
Rosa såg ögonblickligen att ’Sprätten" gjorde
skäl för sitt namn mer än någonsin; hon qväste der-
före genast hans. fåfänga genom att svara, med ett
retsamt skratt:
«Då måtte namnet på familjens blomma vara:
Sprätt."’
<Bravo; bravo,’ ropade Will.
<Var mild emot oss, kära Rosa, hviskade Geordie,
väl vetande, att deras tur nu kom.
«Ni, kära bönstörar! Jag är stolt öfver er, bara
ni ej växa så, att man ej kan se upp till er, och
för all del låt se, att ni aldrig behöfven blygas för
att se en hederlig qvinna i ögonen," svarade Rosa
och klappade hvardera af de blyge unge jättarne sakta
på kinden, ty båda voro röda som pioner, ehuru deras
barnsliga ögon voro så klara och lugna som en moln-
fri sommarhimmel.
«Nu är det min tur!" ropade Jamie och antog
sin manligaste min och hållning, ty han kände med
sig, att han ej tog sig. ut till sin fördel bland alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
