Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
saker äro bestämda åt goda vänner, så måste du ha
en faslig mängd sådana."
"Jag. trodde, att de voro mina vänner, men jag
har upptäckt, att många af dem ej äro det, och det
är detta som bedröfvar mig, onkel."
"Tala om för mig hur det förhåller sig, min
vän, och: låt bli den gamla handsken," sade han
och satte sig ned bredvid henne med sin mest del-
tagande min,
Men hon behöll handsken och sade ifrigt: Nej,
nej, jag tycker om att göra detta! Jag tror inte,
att jag skulle kunna se dig i ögonen medan jag
talar om för dig hvad jag är för en otäck, misstänk-
sam varelse," tillade hon, med ögonen fästade på
arbetet.
"Nå väl, jag är beredd på hvilka svåra bekän-
nelser som helst, och jag är glad att få höra dem,
ty på senare tiden har Jag emellanåt sett ett moln
på min flickas panna och uppfångat ett missnöjdt
uttryck i hennes röst. Är det en bitter droppe i den
bägare, som lofvade att bli så ljuf, Rosa?"
"Ja, onkel, jag har försökt att öfvertyga mig,
att så ej är, men det är så, och jag tycker inte om
det. Jag blyges att säga dig det, men jag får ändå
lof att göra det, ty du skall lära mig att göra dryc-
ken välsmakande igen, eller också skall du öfver-
tyga mig, att denna bitterhet skall göra mig godt,
såsom ’ du brukade, när du i min barndom ordinerade
mig något läkemedel."
Hon teg ett ögonblick och sydde mycket fitigt;
derpå kom bekännelsen fram, med hela ungdomens
bedröfvelse och häftighet.
"Ack, onkel, hälften af de menniskor, som äro
så vänliga emot mig, fråga ej det ringaste efter mig,
utan endast hvad jag gifver dem; och detta gör mig
ledsen, ty jag var så glad och stolt öfver att vara
afhållen. Jag önskar verkligen, att jag inte egde
ett enda öre, ty då skulle jag åtminstone veta, hvilka
som äro mina verkliga vänner.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
