Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—
en
i42
stackars flickan fattade verkliga förhållandet med hela
skarpsinnigheten hos en varelse, hvilken kärleken
gjort klarsynt, och höll så mycket envisare fast vid
sitt” beslut, huru tacksam hon var för de moderliga
ord, som skulle ha varit så ljufva, om de dikterats af
verklig tillfredsställelse med sonens val.
Tant Jane kallade det "romantiska dumheter, ’’
och tyckte, att man borde vidtaga kraftiga åtgärder, —
"var mild men fast, I essie",; sade hon. Tant Clara
var mycket orolig öfver "hvad folk skulle säga" om
en af "våra gossar" gifte sig med en så obskur flicka.
Och tant Myra icke endast understödde hennes åsigter
genom att måla Phebes okända slägtingar i de mör-
kaste färger, utan lät äfven höra de förskräckligaste
profetior angående de dåliga varelser, hvilka klung-
tals skulle dyka upp, i samma ögonblick flickan gjorde
ett godt parti.
Dessa antydningar gjorde ett sådant intryck på
tant Plenty, att hon ej vågade lyssna till de välvil-
liga känslor, som uppfylde hennes bröst och, tagande
sin tilllykt bakom "yår saliga "stammoder, Lady
Margret", vägrade hon att gifva sitt samtycke till
någon förbindelse som kunde sätta en fläck på det
ansedda namn, hvilket var hennes stolthet.
Sålunda stod allt ännu på samma punkt; ty
Archie nekade bestämdt att lyssna till någon annan
än Phebe, och hon upprepade lika bestämdt sitt bittra
"nej," halft omedvetet styrkande sig med hoppet
att med tiden, när hon lyckats vinna ett namn, ödet
skulle blifva henne blidare.
Under det de andra talade, hade hon handlat,
ty hvarje timma visade henne allt tydligare, att hon
gjorde klokast i att lemna detta hem, och hennes
stolthet tillät henne ej att qvarstanna, ehuru kärleken
på sitt mest vältaliga språk yrkade derpå.
Sålunda efter en jul, hvilken varit allt utom glad,
packade Phebe sina koffertar, rika på gåfvor af dem,
hvilka frikostigt skänkte henne allt, — blott ej det
enda i verlden hon fann värdt att ega; och försedd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
