Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
mörka aningar för framtiden. Sålunda kunde hon
endast sörja öfver den Charlie, som kunde hafva vä-
rit, medan hon betraktade den Charlie, som var,
med ebt tungt hjerta, som” ej fann någon lindring, förr
än två stora tårar föllo ned: på den lilla vissnade
buketten af penséer, som VOro fästade vid hennes skärp.
Nu hördes onkel Alecs steg, och Rosa sprang
upp och öppnade dörren, med ett så upprördt ansigte
att han stannade helt bestört och utropade:
«Hvad i himlens namn är på färde, mitt kära.
barn?4 samt derefter tillade, då hon pekade på soffan:
«Sårad? sjuk eller död?"
«Nej onkel: han är —" Men hon kunde ej få
det hemska ordet öfver sina läppar, utan hviskade
med gråten i halsen: «Var inte för sträng emot
honom; och flydde derefter till sitt eget rum, med
en känsla af alt en stor vanära hvilade öfver huset.
ME
(d
Tionde kapitlet.
Dagen derpå.
«Hur skall han väl se ut? Hvad skall han säga?
Jag undrar, om Vi någonsin skola kunna glömma
detta och bli lyckliga igen!" voro Rosas första tan-
kar så snart hon vaknade ur den korta slummer,
hvari hon fallit efter en nästan helt och hållet sömn-
lös natt: Det föreföll "henne, som om hela verlden
måste ha undergått en förvandling, derföre att en
bedröfvelse förmörkade den för henne. Hon var ännu
för ung att veta, det man är i stånd att förlåta myc-
ket större synder än denna, att glömma mycket svå-
rare missräkningar, och att mången måst uthärda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
