- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
311

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

311

var "att det var myckert muntert’’; och de hoppades,
att den kära Bokmalen måtte gå raskt framåt och
så snart som möjligt komma, till ära och utmärkelse.

Men Dr Alec var det en glädje att se vid detta
tillfälle, så glad och lycklig var hamn, Ingen annan
än Rosa anade kanske huru stolt och lycklig den
gode mannen kände sig öfver denna sin gudsons
första lilla framgång. Han hade alltid haft stora
förhoppningar på "den pojken", hvilken, oaktad sina
egenheter hade en så rättskaffens karaktär, och lof-
vade så litet men uträttade så mycket med denna
lugna ihärdighet, som bebådar en stor man. All
poesi i doktorns hjerta blef ånyo väckt till lif genom
upptäckten af detta frö af snille och den kärlek, som
så tidigt bragte det till mognad; ty Mac hade anför-
trott sina förhoppningar åt onkeln, och fann både
tröst och stöd i hans deltagande och råd. Dr Alec
lemnade visligen de båda unga att lära den stora
lexan sjelfva, och rådde blott Mac att arbeta och
Rosa att vänta, tills båda hunnit bli fullkomligt säkra
på, att deras kärlek var bygd på en fastare grund
än beundran eller ungdomligt svärmeri.

Under tiden gick han omkring med en liten nött
bok i fickan, gnolande på några strofer ur en ny
samling sånger och med mycken värme uppläsande
vissa sonetter, hvilka föreföllo honom åtminstone lika
bra, om inte’ till och med bättre än allt hvad Shak-
speare någonsin skrifvit. Som Rosa gjorde samma-
ledes, hände det ofta, att de sammanträffade och hade
en liten angenäm läsestund i hvarandras sällskap;
och, under det de då ordade om Macs poesi, fingo
båda en ganska klar idé om hvad som skulle bli
Macs belöning, när han kom hem.

Han tycktes emellertid ej göra sig brådtom der-
med och gaf sin familj en ny orsak till öfverrask-
ning derigenom, att han började gå i sällskap och
tog sig alldeles förträffligt ut i sin nya egenskap af
sällskapsmenniska. Det fordras ej så särdeles mycket
för att bli hvad man kallar "ett lejon", hvilket hyar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free