Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. kap. Hanna möter Apollyon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Fullkomligt, mitt barn, hon har inte blifvit
skadad, inte ens förkyld, tror jag. Det var snällt
gjoidt af dig afcfc svepa om Amy och föra henne hem
sa raskt, “ svarade modern ömt.
“Laurie gjorde allt — jag bara lät henne gå.
Mamma, om Amy dor, är det mitt fel, “ sade Hanna
i det hon sjönk ned pa knä bredvid sängen och
under en störtflod af ångrens tårar berättade allt hvad
som händt, strängt fördömande sitt hjertas hårdhet
och under snyftningar framstammande sin tacksamhet
ofver att ha blifvit förskonad från det tunga straff
som skulle lia drabbat henne.
..., “Pet är mitt rysliga lynne som är orsaken till
allt. Jag försöker att ändra det och tror mig ha
Jyckats, men ändå utbryter det nu värre än någonsin
forut. _ Ack, mamma, hvad skall jag göra? Hvad
skall jag göra?“ utropade den stackars Hanna
för-tviflad.
“Yaka ocl1 m*tt barn; förtröttas icke i din
stralvan ^ och tänk aldrig att det är omöjligt att
be-segra ditt fel," sade fru March, dragande den
upp-rorda flickans hufvud till sitt bröst och kyssande de
tardrankta kinderna så ömt, att Hanna grät ännu
mer an forut.
Mamma, du vet inte, du kan inte gissa hur
illa det står till med mig! Det förefaller mig alldeles
som om jag inte kan göra någonting, då mitt häftiga
iynne far makt med mig. Jag blir så vild, att jag
skulle kunna göra någon illa och glädja mig deråt
ar ™d att jaff endera dagen gör någonting
förfärligt, blir förlorad för hela lifvet och kommer alla
menniskor a^ alsky mig. Ack, mamma, hjelp mig
hjelp mig!" 1
“Ja, mitt barn, det skall jag. Gråt inte så
bittert utan korn städse ihåg denna dag och föresätt
rj? a: . ,a sJal att aldrig skaffa dig en dylik.
Mm alskade Hanna, vi ha al]a Tåra frestelser, några
mycket starkare än dina, och ofta behöfva vi all vår
kralt att besegra dem. Du tycker att ingen i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
