Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. kap. Camp Laurence - 13. kap. Luftslott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har knappt ett ögonblick lemnat den der inbilska
engelskan, och nu drifver ni med mig.“
“Det var inte min mening, men ni såg så komisk
ut, att jag verkligen inte kunde låta bli att skratta
åt er,“ svarade Margret, hoppande öfver den första
delen af hans förebråelser, ty det var fullkomligt
sannt att hon hade undflytt honom, ihågkommande
sitt besök hos Moffats och hvad man sedan pratat
derom.
Edvard blef stött och vände sig till Sally för att
få tröst, dervid sägande till henne i nästan
snarsticken ton:
“Det finns inte ett tecken till koketteri hos den
der flickan, eller hur?“
“Inte ett grand, men hon är bra söt,“ genmälde
Sally, försvarande sin väninna, fastän hon medgaf
hennes brister.
Det lilla sällskapet skildes åt på samma gräsplan
der det samlats med hjertliga “god natt“ och “adjö,“
ty Vaughans skulle dagen derpå resa till Canada.
Da de fyra systrarne återvände hem genom
trädgården, såg Kate efter dem och sade, nu utan den
beskyddande tonen:
“Oaktadt sitt något påflugna sätt, äro likväl de
amerikanska flickorna mycket söta, bara man väl lär
känna dem.“
“Jag instämmer fullkomligt med er,“ inföll Brooke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
