- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
189

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. kap. Luftslott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Törs jag fråga om denna högeligen nyttiga
och förtjusande inrättning är någonting nytt?“

“Skola vi säga honom det?“ frågade Margret
sina systrar.

“Han kommer bara att skratta deråt,“ sade
Amy varnande.

“Hvem bryr sig om det!“ inföll Hanna.

“Jag gissar det skulle roa honom,“ tillade Betty.

“Naturligtvis! På min heder lofvar jag er att
jag inte skall skratta. Grå på och berätta, Hanna
lilla, och var inte rädd för mig.“

“Skulle jag vara rädd för er? Det k:.n ni väl
aldrig tro! Jo, ser ni, vi bruka leka “Kristens och
Kristinnans resa“ och ha hållit i dermed på fullt
allvar hela vintern och sommaren. “

“Ja, jag vet det,“ sade Laurie och nickade helt
allvarsamt.

“Hvem har talt om det för er?“ frågade Hanna.

“Andar."

“Nej, det har jag gjort. Jag ville roa Laurie
en qväll, då ni voro borta allesammans och han inte
var vid godt lynne. Det gjorde honom så godt, och
derfor får du inte banna mig, Hanna," inföll Margret
i bevekande ton.

“Du kan aldrig tiga med en hemlighet. Var
lugn, du skall slippa bannor nu.“

“Var snäll och fortfar," sade Laurie, då Hanna
fördjupade sig i sitt arbete och såg en smula
misslynt ut.

“Men har hon inte talat något om vårt “Flitiga
Bi-samfund" för er? Nå, så skall jag göra det. Vi
ha kommit öfverens om att inte förspilla våra
söndagar, utan i stället ha vi hvar och en skaffat oss
något att göra och arbetat flitigt derpå. Snart är
det slut med ledigheten, vi ha allt färdigt och tycka
att det är så roligt att vi inte gått och slagit dank.“

“Ja, den som bara kunde .säga så!“ sade Laurie
och tänkte med saknad tillbaka på den tid han låtit
gå förlorad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free