- Project Runeberg -  Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet /
203

(1871) [MARC] [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. kap. Hemligheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

toge mig till, om ni gjorde liksom unga King. Han
hade pengar i öfverflöd och visste inte hur han skulle
göra af med dem, och derfor började han dricka och
spela och rymde så, sedan han förfalskat sin fars
namn, tror jag, och blef en eländig stackare. “

’“Och ni tror att jag skulle kunna göra på samma
sätt? Mycket förbunden.“

“Hej, nej, snälla Laurie, det tror jag visst inte!
Men jag har hört sägas att pengar äro en så stor
frestelse, och derför önskar jag ibland att ni vore
fattig; då skulle jag aldrig vara orolig.“

“Ar ni orolig för min skull, Hanna ?“

“Ja, en smula, när ni ser dyster och missnöjd
ut, som ni gör ibland, ty ni har fått en så stark vilja,
så att om ni en gång skulle komma in på äfvägar,
är jag rädd för att det blefve svårt att få er att
vända om igen.“

Under några minuter gick Laurie tyst vid
Hannas sida, och medan hon betraktade sin vän, önskade
hon att hon aldrig inledt detta samtal, ty ehuru på
Lauries läppar spelade ett småleende öfver hennes
varningar, lästes blott missnöje i hans blickar.

“Tänker ni undfägna mig med moralkakor hela
vägen tills vi komma hem?“ frågade han efter en
stund.

“Hej, bevars! Hvarför frågar ni det?“

“Jo, om ni ämnar det, så sätter jag mig upp i
en omnibus, men låter ni bli det, så skall jag göra
er sällskap och berätta något mycket roligt.11

“Jag skall inte hålla några föreläsningar mer
och vill rysligt gerna höra hvad ni har att berätta. “
“Hå, det var bra, låt oss gå på då. Det är en
hemlighet, och om jag talar om den för er, måste ni
berätta er för mig.“

1 “Jag har ingen att tala om,“ svarade Hanna
men tystnade tvärt, ihågkommande att hon likväl
hade en.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alungaq/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free