Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. kap. Mörka dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bref från Washington ökade deras bedröfvelse, ty
deri omtalades att hr March blifvit sämre och ännu
ej på länge kunde hoppas få återvända hem.
Huru mörka föreföllo icke dagarne systrarne nu,
huru dystert och ödsligt syntes dem icke hemmet
och huru beklämda voro icke deras hjertau, medan
de skötte sina pligter och väntade och dödens skugga
lägrat sig öfver den en gång så lyckliga
familjekretsen ! Då först var det Margret, sittande ensam och
ofta fällande tårar öfver sitt arbete, kände huru rik
hon varit på saker långt dyrbarare än dem penningen
kan skänka — på kärlek, skydd, frid och helsa, dessa
lifvets verkliga välsignelser. Då först var det som
Hanna, med den lidande lilla systern beständigt för
ögonen i det mörka rummet och hörande hennes
ljufva röst ljuda i sina öron, lärde sig inse den
skönhet och mildhet som funnos i Bettys natur
känna huru ömt och innerligt hon var älskad af den
alla och fatta värdet af Bettys oegennyttiga äre.
lystnad att lefva blott för andra och förljufva hemmei
genom utöfningen af de anspråkslösa dygder den
alla böra ega och hvilka borde uppskattas mer äi
talanger, rikedom och skönhet. Den landsförvist«
Amy längtade ifrigt hem, så att hon skulle kunna f;
göra’något för Betty, ty hon kände nu att ingenting
af hvad hon då toge sig till skulle bli mödosamt ocl
påkostande och erinrade sig med bitter saknad hu
många af henne försummade pligter systerns villig;
händer uträttat. Laurie ströfvade omkring huse
såsom en evigt irrande ande, och hr Laurence sloj
igen sitt stora piano, ty han led af att påminna
om sin unga granne, som brukade göra skymnings
stunderna så angenäma för honom. Alla saknad
Betty. Mjölkbudet, bagaren, kryddkrämaren oc
slagtaren frågade hur hon mådde, den stackars mr
dam Hummel kom för att bedja om förlåtelse för si
tanklöshet och få litet kläder åt Minna; grannarn
skickade välgångsönskningar och hjertliga helsningai
och äfven de som bäst kände Betty öfverraskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
