Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. kap. Amys testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligt utplåna eller motarbeta verkningarne af den
frihet och den efterlåtenhet hvarvid den yngsta systern
vants i hemmet. Derfor tog hon Amy om hand och
uppfostrade henne på samma sätt som hon sjelf blifvit
det för sextio år sedan, en metod hvilken plågade
Amy och kom henne att känna sig såsom en fluga
i en obarmhertig spindels nät.
Hon måste diska kopparne hvarje morgon samt
gnida de gammalmodiga skedarne, den stora
silfver-tekannan och glasen tills ej minsta fläck kunde
upptäckas på dem. Sedan skulle hon damma rummen,
och man tänke sig hvad det kostade på henne! Icke
ett damkorn undgick faster Marchs falköga, och då
alla möblerna hade klo-fötter och sirater, var det
nästan omöjligt att få bort dammet öfverallt. Sedan
skulle hon mata Polly, kamma knämopsen och ett
dussin gånger springa i trapporna för att hemta något
eller utdela befallningar, ty den gamla damen var
svårt anfäktad af gikten och lemnade sällan sin stora
länstol. Efter dessa ansträngande göromål måste hon
läsa öfver sina lexor, hvilket ej heller föll henne
särdeles i smaken. Sedan fick hon ledigt på en timme
för att taga sig motion eller leka, och vi behöfva ej
säga att Amy med förtjusning öfverlemnade sig deråt.
Laurie besökte henne hvarje dag och stälde sig så
länge in hos faster March tills Amy fick gå ut med
honom, då de promenerade eller åkte och roade sig.
på bästa sätt. Efter middagen skulle hon läsa högt
och sitta stilla tills den gamla damen somnade,
hvilket hon vanligtvis gjorde, efter att ha börjat nicka
innan Amy hunnit till slutet af första sidan, hvarpå
hon tog sig en timmes middagslur. Sedan skulle
handdukar och annat lagas, och Amy sydde, till det
yttre lugn, men inom henne sjöd det. Detta fortgick
till skymningen, då hon fick sysselsätta sig med livad
hon ville till tedags. Qvällarne voro det värsta af
allt, ty faster March brukade då berätta långa historier
från sin egen ungdom, hvilka voro så outsägligt
sömn-gifvande, att Amy derunder var färdig att gå till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
