Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amaltheamännen och strafflagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de unga männens frigivning eger helt visst
samma betydelse som påtryckningsmedel, man må
för övrigt inta vilken ståndpunkt som hälst till
parlamentarismen. En dylik skrivelses avlåtande
vore ingen lagstiftningsfråga i vanlig mening. En
dylik skrivelse har förr en gång avlåtits,
nämligen 1765 under Adolf Fredriks regering, så att
sittande riksdag kan, om den vill, åberopa sig
på ett historiskt stöd för en ifrågasatt hemställan
om amnestibenådning för de unga männen.
Amnesti ges alltid utan några som hälst
förbehåll. I och med amnestins beviljande äro de
amnestibenådade fri, fullständigt fri, befriade från
alla efterräkningar, dem avfordrade löften och
villkor. I Carl Johans amnestikungörelse för
politiska förbrytare av år 1834 heter det även att
alla som amnestin angick, hade “hörsamlingen“
att ställa sig den till efterrättelse. Det
ankommer på de amnestibenådade själva huru de efter
frigivningen göra och låta. De äro likställda med
alla andra fria medborgare och stå som de under
lagarna. Att på förhand bestämma deras
handlingssätt eller låta så kallade
övervakningsmyndigheter föreskriva dem villkor som gå över
deras befogenhet ingår icke i begreppet amnesti.
De mindre fördomsfulla bland jurister —
jurister äro alltid fördomsfulla och de som inte är
det äro i själva värket inga jurister! — vilka
skrivit över benådningsrätten, betona med en viss
skärpa att amnesti och benådning överhuvud
taget icke skall betraktas som något ynnestbevis
utan som en akt av högre rättvisa, som en
utjämning av lagen sådan den bör vara men sådan
den icke är på grund av dess ofullkomlighet,
antingen denna så kallade ofullkomlighet består i
dess oändamålsenlighet eller i dess uppenbara
partiskhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
