8 (Amnesti åt Amaltheamännen / 1 Maj 1914)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amnesti åt Amaltheamännen, 1 maj 1914 - Insända bidrag till Amaltheakomitén - Om fängelser (Hannes Sköld) - Hederssak (Fredrik Ström)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Insända bidrag till Amaltheakomitén

under Januari–April år 1914.

Transport från år 1913: kr. 2,456:32 ——————
Carl Ericsson, Barnum	5:—
Ture Nilsson, Linköping	5:—
J Lundström, Västerås	11:45
Fritz Svensson, Ystad	5:—
Gunnar Lindkvist, Oxelösund	5:—
S. Svensson, Lästringe	1:30
J. Åkerlund, Stockholm	2:—
R. Adolfsson, Grängesberg	10:—
J. Nyström, Hallsberg	5:—
J. B. Larsson, Eskilstuna	5:—
H. Bring	5:—
Olof Pettersson, Hyllinge	21:50
Algot Eriksson, Hofmanstorp	1:80
Från Algot Rosberg för hans lån dec. 1913	50:—
D. Eirksson, Ludvika	5:50
K. J. Larsson, Nyköping	10:50
S. Kjellström, Karlsborg	16:55
G. Söderberg	4:75
Tycko Sjöberg, V. Brattfors	2:50
Bror Johansson, Landskrona	10:—
H. Linné, Hvellinge	7:—
Stockholms Berg-, Grund- & Cementarb.-Fackförb. (fr. 1913)	10:—
Kvillinge Arbetarkommun	25:25
Frans Berglund, Stjernsund	3:—
Anna Andersson, Koskullskulle (fr. 1913)	10:—
C. A. Flygare, Uddevalla	5:-
Ivar Kvist, Skäralid	6:75
Emsfors, Påskallavik	2:—
John Bergquist	10:—
Emsfors, Påskallavik	5:—
Gjutarförbundet, Långhyttan	14:—
H. M. Holmbäck, Luleå	5:—
Carl Hansson, Ystad	10:—
Hj. Hedman, Luleå	10:55
Stockholms Byggriadssnickarfackfören.	25:—
Gestrikslands distrikt av Social-Dem. ungd.-förb.	5:50
Fransson, 16 Reu de Veneirt, Paris	11:25
Nilsson, Kallhäll	3:—
Järn- & Metallarbetaref. avdelning 82 i Norrtälje	14:—
Järn- & Metallarb.-fackf. avdelning 120 i Höganäs	14:—
J. A. Lants, Skogstorp	2:80
Sv. Järnvägsmannaförb. avdelning 213 i Askesta	26:55
Sågv.-industriarb.-förb. avdelning 6 i Sandarna	25:—
Internationella tobaksarb.-förb. avdelning 30 i Härnösand	25:—
Järn- och metallarb.-f. avd. 52 i Östersund	17:15
Sv. murareförb. avd. 19 i Halmstad	18:—
B. Jönsson, Visby	1:—
Logen 683 “Framtidens kron“ av N. O. V.	3:—
Kiruna Kvinnoklubb	8:15
Gjutareförb. avd. 8 i Svedala	3:10
Arbetarek. i Lottefors	2:25
Axel V. Karlsson, Växiö	3:25
—————————— Summa Kronor 2,970:72

Anhålles att meddelande ofördröjligen lämnas komiténs kassaförvaltare, om något penningbelopp, som tillsänts komitén
under år 1914, icke återfinnes i ovanstående resumé.

Kassaförvaltaren.

Om fängelser.

Jag hade en gång en liten väninna i
tjuguårsåldern, förtjusande, som de små
ologiska varelserna äro vid den tidpunkten av
livet. Och som alla andra hade hon sin
passion, och sin fixa idé. Men hennes
passion var inte att gå på bal och hennes fixa
idé var inte att Barcklind var Sveriges
skönaste karl. Hennes passion var fåglar, och
hennes fixa idé var, ajtt hon var kallad att
släppa lösa alla små sångfåglar, som hon
fann i bur. När hon kom till sina
väninnor och vänner, som kände till hennes
passion, så var det alltid deras första tanke
att sätta sina kanariefåglar och steglitsar
utom räckhåll för henne.

En eftermiddag var jag och min väninna
ute och spatserade tillsammans. Vi kom
till en av öarna i Stockholms närmaste
omgivningar och såg plötsligt framför oss ett
högt, dystert slott, med en skiltvakt i ett
litet torn på muren.

— Vad är det där för fästning? —
frågade min väninna.

— Det är inte en fästning, det är en bur,
— svarade jag.

— En bur! Väd menar du? —
genmälte hon skrattande.

— Du som är småfåglarnas protektris här
i staden, vet nog vad en bur är. Du har
ju släppt många fångna små sångare ut ur
deras trånga bostäder.

— Jag tycker den fästningen ser ut som
ett fängelse.

— Ja, vad är ett fängelse, annat än en
bur? Bara med den skillnaden, att det
sitter människor i det, och det är väl ändå
mycket allvarligare, än om en småfågel
sitter inburad.

— Jag tror mest du håller med de där
förbrytarna! Fy skäm ut dej!

— Förbrytare, — sade jag, —
förbrytare, det finns bara en stor förbrytare och
det är samhället. Vet du vad alla de som
sitter inom de där murarna förbrutet? De
flesta brott som begåtts av dem har begåtts
under rusets inflytande. Men alkoholismen
är en sjukdom, som vuxit i det borgerliga
samhällets jordmån. Andra har begått
tjuvnad, d. v. s. tillägjnat sig andras egendom.
Funnes ingen privategendom, så bleve det
aldrig någon stöld av. Och vad brott de
har begått, de som sitter därinne, så
beror det därpå, att de blivit antingen
förutbestämda därtill från födelsen — därför att
den som föddes i ett kärr måste inandas
kärrdunsternas smitta — eller ock bragts till
sin handling genom dåliga miljöinflytanden,
som det borgerliga samhället låter de
vanlottade utsättas för.

— Du talar ju som en advokat!

— Å nej, jag önskade alla advokater
tänkte som jag i detta fall! Men, — fortsatte
jag, — det finns också andra sorts
människor som sitter inburade där. De som
kämpar för friheten får ofta göra besök här.

— Inte berövar man väl dem friheten,
som kämpar för friheten!

Jag log, men mitt leende var bittert.

— Barn, — sade jag, — du får säkert
reda på den saken en gång när du blir
något äldre. Men vad säger du nu, borde
man inte vara lika barmhärtig mot
mänskorna som mot småfåglarna. Borde inte
du också vara med bland dem som önskar
öppna fängelsets portar, du som har sådan
medömkan med djuren?

— Hu, så du talar! — Nästan skrek hon.
— Du menar väl inte allvar med vad du
säger!

— Jo, — sade jag —, grymt allvar,
därför att när fängelserna jämnats med
marken, då är frihetens dag i anmarsch,
Franska revolutionen började med att man
störtade Bastiljen.

På hemvägen var min unga väninna
mycket tankfull. Men när vi skulle skiljas,
sade hon:

— Jag ska aldrig mer öppna en bur för
en fågel, så kan du imte komma och säga
att jag borde vara med och vilja öppna
fänglelserna.

Och jag som trott att jag omvänt henne!
Hannes Sköld.

Det är en hederssak för den svenska
arbetarklassen och dess organisationer att
icke vila i sitt opinionsarbete för
Amaltheamännens amnesti förr än dessa offer för
klasskampen äro fria.
Fredrik Ström.

===============
STOCKHOLM 1914
GUSTAF LINDSTRÖMS BOKTRYCKERI.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/amaltheapr/maj1914/0008.html

		Amnesti åt Amaltheamännen / 1 Maj 1914 / 8 (1914) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|