- Project Runeberg -  Åtta hundra mil på Amasonfloden / Förra delen /
29

(1881) [MARC] Author: Jules Verne Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Garral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En allvarsam tilldragelse påskyndade upplösningen.

Under det Magalhaës en dag ledde en huggning ute i
skogen, träffades han af ett fallande träd med den påföljd
att han blef dödligt sårad. Han bars hem, och då han
kände att döden nalkades, lyfte han upp den bredvid
honom gråtande Yaquita, fattade hennes hand, lade den i
Joam Garrals och affordrade denne ett högtidligt löfte att
han skulle gifta sig med henne.

”Du har återupprättat min förmögenhet”, sade han,
”och jag kan inte i lugn skiljas hädan, om jag inte vet att
min dotters framtid är betryggad genom denna förening.”

”Jag kan förbli hennes hängifne tjenare, hennes bror,
hennes beskyddare utan att bli hennes make”, hade Joam
Garral i början svarat. ”Er, Magalhaës, har jag att tacka
för allt; jag skall aldrig glömma det, och det pris,
hvarmed ni nu vill belöna mina sträfvanden, öfvergår deras
värde.”

Den gamle ville dock icke gifva med sig.

Döden tillät intet uppskof. Han fasthöll vid det
fordrade löftet och han fick det.

Yaquita var nu tjugutvå år, Joam tjugusex.

De älskade hvarandra. De gifte sig några timmar
innan Magalhaës dog, och den gamle mannen hade ännu så
pass mycket krafter qvar, att han kunde välsigna deras
förening.

Genom dessa tilldragelser blef således Joam Garral år
1830 egare af fazendan Iquitos till största belåtenhet för
alla dem, som voro anstälda vid egendomen.

Ett år efter sitt giftermål skänkte Yaquita sin man en
son och två år senare en dotter. Benito och Minha, den
gamle portugisens barnbarn, borde blifva värdiga sin
morfader, värdiga sina föräldrar Joam och Yaquita.

Den unga flickan blef förtjusande och lemnade icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amason/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free