- Project Runeberg -  Åtta hundra mil på Amasonfloden / Förra delen /
33

(1881) [MARC] Author: Jules Verne Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Garral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hvilka hennes själs djup återspeglades. Hon var af
medellängd och välväxt, och i hela hennes varelse röjde sig
en rörlighet och ett behag, som lifligt erinrade om hennes
moder. Något allvarsammare än brodern, god, välgörande
och vänlig, var hon älskad af alla. I detta afseende kunde
man utan fruktan fråga sig för hos den ringaste tjenaren
på fazendan. Man behöfde således icke spörja Manoel
Valdez, hennes broders vän, hvad han tyckte om henne. Han
var också allt för intresserad i frågan att kunna gifva ett
opartiskt svar.

Vår teckning af den Garralska familjen skulle icke
vara fullständig, om vi icke sade något rörande fazendans
talrika personal.

Först och främst böra vi då nämna en gammal sextioårig
negrinna vid namn Cybele, åt hvilken hennes husbonde
återgifvit friheten, men som ännu var slafvinna genom sin
kärlek till honom och hans familj. Hon hade varit
Yaquitas amma, hörde numera till familjen och kallade både
moder och dotter ”du”. Den goda qvinnan hade tillbragt
hela sitt lif på dessa fält, i dessa skogar, på denna
flodstrand. Som barn kommen till fazendan vid den tid, då
man ännu dref handel med de svarta, hade hon aldrig
lemnat Iquitos, gift sig der och, sedan hon mist sin ende son,
stannat qvar i Magalhaës’ tjenst. Af Amason-floden kände
hon icke till mera än hvad som deraf rann förbi
hennes ögon.

Vidare fans der, särskildt anstäld i Minhas tjenst, en
vacker och gladlynt mulattska af samma ålder som den
unga flickan och hvilken var henne oinskränkt tillgifven.
Hon hette Lina. Hon var en af dessa intagande, något
bortskämda favoriter, hvilka matmödrarna tillåta stora
friheter men som i ersättning afguda dessa. Sprittande, yr,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amason/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free