Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jangadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der lianen fastnade om halsen på honom”, sade han, ”och
tvärt gjorde slag i saken”.
Fragoso hade med största tacksamhet mottagit anbudet
och sökte på allt upptänkligt sätt göra sig nyttig för
alla. Han var dessutom en ganska intelligent man,
mycket händig, kunde litet af hvarje och gjorde det till på
köpet väl.
Lika glad som Lina, ständigt sjungande och alltid till
hands med ett qvickt svar, blef han snart omtyckt af alla.
Till den unga mulattskan stod han emellertid, efter
hvad han sjelf försäkrade, i den största skulden.
”Hvilken lycklig idé af er, fröken Lina”, upprepade
han ständigt, ”att följa den der lianen,... men det är
säkert inte alltid man finner en fattig barberarf-n sprattlande
i ändan!”
”Det var allt sammans ett verk af slumpen, hr
Fragoso”, svarade Lina skrattande, ”och jag försäkrar er att
ni är mig ingenting skyldig!”
”Hvad befalls ... ingenting! Men jag har ju er att
tacka för lifvet, och jag önskar att det måtte förlänges i
hundra år till, så att min tacksamhet må räcka lika länge!
Ser ni, det stod skrifvet i stjernorna att jag inte skulle dö
genom att hänga mig! Att jag försökte göra det, kom sig
helt enkelt deraf att jag inte hade någon annan utväg!”
Sedan jag noga öfvervägt allt, tyckte jag mera om att hänga
mig än att dö af svält och, innan det var alldeles slut med
mig, bli uppäten af vilddjuren! Också är den der lianen
ett kärt föreningsband mellan oss, och det tjenar till
ingenting att ni säger —”
Samtalen mellan Fragoso och Lina fördes i allmänhet
i skämtsam ton. Fragoso var också mycket tacksam mot
den unga mulattskan, derför att hon hade tagit initiativet
till hans räddning, och Lina var icke känslolös för den raske,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
