Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Mellan fyra ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
förfärliga belägenhet, hvari han måst finna sig allt för länge
för egen räkning, falla^på sin måg och dotter.
Ja, Manoel visste allt detta, men han visste äfven att
Joam Garral eller, rättare sagdt, Joam Dacosta var
oskyldig, att just hans olycka borde göra honom mera älskad
och vördad.
Hvad han icke visste, det var att det materiella
beviset på fazenda-egarens oskuld fans och att detta var i
Torrès’ händer. Joam Garral hade velat öfverlåta åt domaren
att som honom för godt syntes använda detta bevis,
hvilket borde frikänna honom, om äfventyraren hade talat
sanning.
Manoel inskränkte sig således till att underrätta de
andra att han ämnade uppsöka padre Passanha och bedja
honom vidtaga de för de båda bröllopen nödiga
förberedelserna.
Den följande dagen, den 24 Augusti, lade en stor
pi-rog, hvilken ilade fram ut efter venstra flodstranden, till
vid jangadan knappt en timme före den för
bröllopsceremonien bestämda tiden.
Tolf roddare hade snabbt fört den från Manao, och
utom några polistjenstemän satt deri polismästaren, hvilken
nu kom om bord på jangadan och sade hvem han var.
I det samma kommo Joam Garral och hans familj,
redan klädda till högtidligheten, ut ur huset.
"Joam Garral?" frågade polismästaren.
"Det är jag", svarade fazenda-egaren.
"Joam Garral", fortfor den nykomne, "ni har förut
hetat Joam Dacosta. Dessa båda namn ha burits af en och
samme man. Jag arresterar er."
Vid dessa ord hade Yaquita och Minha stannat, slagna
af häpnad och utan att kunna göra en rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
