- Project Runeberg -  Åtta hundra mil på Amasonfloden / Senare delen /
22

(1881) [MARC] Author: Jules Verne Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Moraliska bevis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


FJERDE KAPITLET.


Moraliska bevis.



Arresteringsordern mot Joam Dacosta eller Joam
Garral hade utfärdats af den vikarie, som tillförordnats att
sköta domaren Ribeiros tjenst tills man hunnit utse hans
efterträdare.

Denne vikarie hette Vincente Jarriquez.

Han var en småväxt, vresig herre, hvars fyratioåriga
praktik ej gjort honom särdeles välvilligt stämd mot de
anklagade. Han hade förberedt många rättegångar, förhört
och dömt så många missdådare, att det a priori syntes
honom oantagligt att en tilltalad, denne månde vara hvem
som helst, kunde befinnas oskyldig. Han dömde
visserligen icke mot sitt samvete, men detta var starkt
bepansradt och lät sig icke lätt öfverrumplas af bevekande
omständigheter eller sannolikheter och advokaternas vältaliga
anföranden. I likhet med så många andra domare ville
han gerna motverka juryns fördragsamhet, och då en
anklagad, sedan han väl genomgått de förberedande
undersökningarnas skärseld, stäldes inför dombordet, var det i
hans ögon all anledning antaga att han var tiofaldt brottslig.

Denne Jarriquez var dock icke en dålig menniska.

Det var verkligen högst komiskt att se den nervöse,
liflige, orolige, pratsamme, listige och förslagne mannen med
det stora hufvudet på den lilla kroppen, det burriga håret,
som hade ganska mycket tycke med en peruk, de
genomborrande, listigt plirande små ögonen, den utstående näsan
med hvilken han otvifvelaktigt skulle gestikulerat, om den
varit rörlig, de spetsade öronen, de der tycktes uppfånga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amason/2/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free