Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Ett kanonskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benito kunde icke uthärda de allt tätare på hvarandra
följande stötarna utan sjönk halft ned på sandbottnen.
Hans lemmar förlamades småningom af det elektriska
flödet från darrålen, hvilken, ringlande sig omkring hans
kropp, gned sig långsamt mot den.
Han kunde icke längre lyfta upp armarna.
Snart gled spjutet ur hans hand och han egde icke
längre styrka att fatta den upp till klockan gående linan
för att gifva de uppe på färjan varande signal att hissa upp
honom.
Benito kände sig förlorad.
Hvarken Manoel eller dennes kamrater anade hvilken
förfärlig strid under dem kämpades mellan den
fruktansvärde puraquen och den olycklige dykaren, som nu icke
längre förmådde göra motstånd eller försvara sig.
Och detta inträffade just i samma ögonblick en
menniskokropp — utan tvifvel Torrès’ lik — visade sig för
honom.
Gripen af en sista sjelfbevarelseinstinkt, ville Benito
ropa, men hans röst dog bort inom metallhjelmen, hvarur
intet ljud kunde tränga ut.
I det samma blefvo puraquens anfall allt våldsammare;
den gaf ifrån sig salvor, hvilka kommo den på sanden
liggande Benito att skälfva som bitarna af en
sönderskuren mask, dervid hans muskler vredo sig under det
elektriska gisslet.
Han kände att tankeförmågan svek honom.
Det svartnade småningom för hans ögon och hans
lemmar stelnade.
Men innan han fullkomligt miste synförmågan och
medvetandet inträffade, ett oväntadt, oförklarligt och sällsamt
fenomen.
En dof knall fortplantades genom vattenmassan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
