Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Svärmeri - Peter Schaefer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stoi åkta kärleks hemlighet. Den som beder för sina
åhö-Tare, han älskar dem, icke efter sin egen kärlek, otan efter
Christi kärleks mått. Så skrifver Paulus om sig, att han
kar gjort: Ond är mitt vittne, huru jag åstundar Eder alla
i Christo Jesn, och beder, att Eder kärlek ju mer må rik
varda.
Uti Gamla Test. var påbudet, att pvesterne skulle
vaka uti Jerusalems tempel nätterna igenom, hvar efter sitt
skifte, och sköta om altaret, att elden icke skulle
utslockna. Härmed såg Gud än vidare ut uppå den åhåga, som
Nya Testamentsens prester skulle hatva om sina åhörare,
att hos dem skulle alltid den Hel. Anda brinna, på det de
kunde ock meddela den Hel. Anda åt sina åhörare. Nu
kan den Hel. Anda icke eljest vara brinnande utan genom
bönen och åkallan till Herren Gud; derföre införer Paulus
detta ordet vaka uti en synnerlig bemärkelse, då han
säger: att de gudfruktige Lärare vaka Öfver sina åhörares
själar. Han hade väl kunnat säga så: Edra lärare hafva
omsorg om Edra själars salighet; men det hade icke så
exprimerat en rätt lärares embetspligt, fast somlige lärare
vilja eludera dessa orden, såsom med dem skulle allenast
föistå8 ett enfaldigt bekymmer om Guds församling. Utan
tvifvel, när någre af verldslige ståndet sågo, huru en hop
med löse prester vakade med ölkannor och drucko hela
natten igenom, och förebrådde dem och sade: är detta att
vaka öfver sina åhörares själar, så gjorde de straxt en
sådan glossam öfver Pauli ord, att med vakande skulle icke
annat förstås än lärarnes enfaldiga Omsorg om sina
församlingar med predikande och socknebud och något annat.
Så listig är satan.
Derföre skall man se, att vid nästan alla de Skriftenes
språk, som angå prestemes lefverne, är vidhängd en
limi-tation och uttydning, under hvilken uttydning presterne få
Jefva uti sina synder, såsom de sjelfve vilja. Derföre är
det allaredan så långt kommet med presternes lära, att de
icke mera töras predika sanningen; om dygderna töras de
icke mera nämna i synnerhet, utan de måste blifva allenast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
