Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ra from och se oss allenast omkring efter starka christne, men
vilje icke veta af någre sjuke och svage, menande, att de åro
inga christne, om de icke år o öfver allt helige. Vi håUe dem
för onde, och åre dock sjelfve vårre och argare ån andre. Detta
gör den onda naturen och vårt snälla9 men dock blinda förnuft,
som vill mäta Guds rike efter eget godtycko, och menar, att
hvad, som icke är rent i dess ögon, det är ej eller rent för Gudi.
Det är alltså godt, att man lårer vål känna Christum, och att
förstå, att uti Hans rike äro svaga och sjuke menniskor, och att
det intet annat är än ett sjukhus, deri ligga idel skröplige och
sjuke, dem man måste sköta. Men det besinna ganska få, och
det jemväl ibland dem, som hafva evangelium och någon anda,
emedan detta är den största vishet man kan komma till. Och
åter N:o 102 öfVer evangelium på 20 söndagen efter
Trini-tatis talar vår käre Luther om församlingen sålunda
mär-k eli gen §. 38 och 39. Den christeliga kyrkan, så vida man
vill tala om dess utvertes gemenskap, år en samling af dem,
som höra, tro och bekänna evangelii rätta lära om Christo och
hafva dm Hel. Anda hos sig, som helgar dem och verkar uti
dem, genom ordet och sakramenteme; ibland hvilka likväl når
gre äro falske christne och skrymtare, de der ändock hålla sig
endräkteliga till samma lära, samt tillika med andre hafva
enahanda sakramenter och utvärtes embeten i kyrkan. Ty sådane
nödgas de rätta christne tåla uti sin församling, och kunna icke
hindra dem vara ibland sig, icke eller alldeles afsöndra etter
skilja dem ifrån sitt samfund; ja, de kunna icke känna eller
dömma om alla, utan nödgas tåla och låta dem blifva ibland
sig, tills Gud sjelf kommer med sin dom och uppenbarar dem,
då de sjelfve genom sitt onda lefveme, eller ock falska tro och
svärmeri visa, att de icke äro någre rättsinnige christne, såsom
Paulus härom säger 1. C or. 11: 19. ibland eder måste ju vara
parti, på det de rättsinnige skola vara uppenbare och tvärtom
åfven de, som icke äro rättsinnige, confr. 1 Tim. 5: 24, 25.
Och förut på samma ställe §. 36 talar Lutherus sålunda:
Härmed visar Christus hvilken hop på jorden är Guds kyrka,
nemligen icke de, som förfölja Guds ord och evangelii tjenare,ty
sådane äro genom Hans dom alldeles uteslutne, ja, de hafva ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
