Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de under offentligt tilltal och blygd, samt följaktligen i sin
lättsinnighet bevekte, att falla på samma separatistiska
galenskaper ; så på det merberörde hårdnackade separatisters
tygelfria svärmeri ändock må alfvarligen styras och
hämmas, underställes högvälbemälte kongi, hofrätts
godtfinnan-de, om icke nästbenämnde separatister i den händelsen
kunde förpligtas att alldeles tiga med sina irriga meningar,
jemte det dem lemnades 1 eller 2 års frist, att besinna sig
ifrån sina separatistiska villoläror, inom hvilken tid
församlingen blefve förbjuden, att pläga något förtroligt
umgänge med dem; i annat fall ålåge kronobetjenterne, att
dem genast lagföra, om de dem med andra separatister uti
deras religions konventiklar ertappa kunna, då
böterne^f-ter förbudsbrottet kunde på dem lörsta resan lämpas, och
andra gången fördubblas. Men i det fallet, och der de
denna varnings och tålamods tid ännu tredje resan
öfverdå-digt förverka ville, de då måge, såsom uppenbare och
grof-va religionsssvärmare, utan skonsmål utur riket förvisas.
Att consist. nu åter måst således detaljera desse slags
separatister, utan att hafva uti våra allmänna
religionsstad-gar någon så alldeles utstakad väg för sig, det vållar, att
consist. i sitt omdöme härom mera följer Guds ord och en
christelig ömhet än lagsens skarphet, då dermed i
religions-mål mera skada än verkelig båtnad förorsakas skulle. Men
skulle åter deremot desse korrektionsvägar anses för
mycket hårda, så tröstar consist. sig dermed, att det efter 2
Cor. 5: 13 velat vara äfven i det måtto strängt. Ty att
längre plåstra separatisternes galenskaper, det är, att söka
deras rättelse med otjenlig och öfverflödig ömhet, är ju icke
annat än att låta en skadlig farsot, på religionens depens,
fr äta omkring sig som kräfvetan.
Fördenskull och som intet tvifvelsmål mera torde
vara, att icke ju de här förut i 9, 11, 13, 14 och 16 §§
be-skrifne separatister äro i det stånd stadde, att de, såsom
mera hårdnackade, böra med sina irriga meningar, å sätt
som sagdt är, till ständig tystnad vid förelagdt vite
allvarligen förmanas, och de andra i 8, 10, 12 och 15 §§ angifhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
