Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begynte jag se mig omkring, huru jag borde Iefva, om jag
ville blifva salig. Jag fick då tag i Sann Omvändelses
öf-ning9 och den boken läste jag under tvenne år i alla rum,
der jag gick och vandrade. Sedermera köpte jag Arnds
Sanna korta begrepp (christendom?), och som jag tyckte
mycket om den boken, höll jag på med den tidigt och sent.
Den boken tycktes mig vara så god, till att visa vägen till
saligheten. Sedermera for jag till Stockholm o<Jh köpte Nya
Testamentet. Dermed höll jag sedan på och läste och
ran-sakade den blad för blad, och fann åtskilliga ställen, som
jag kunde läsa till afsöndring ifrån kyrkan och
nattvardsgång, såsom 2 Cor. 6:14, och der fann jag ock några bruk
om afsöndring, såsom 2 Cor. 11: 13—16, som jag och
mina medbröder studerade. Och som det tycktes mig, att de
Iefva i stillhet emot oss, som gingo i kyrkan och till
nattvarden, så tyckte jag om den saken (afsöndringen), såvida
Gud skulle gifva mig nåd dertill. Ty att gå till kyrkan
och nattvarden och Iefva i syndigt lefverne, det hörer’
djef-vulen till och det må ingen försvara, såsom det står
iGa-laters 6 kap* 15 vers. Och som vi nu kommo öfverens om
saken, så skulle vi hafva allt gemensamt; de kommo att
gästa hos mig och jag lät gå allt i hop, hvad jag hade och
ägde. Och sedan det blifvit allt, foro de sin väg och jag
hade hvarken ko eller säd till att äta, och satt med hustru
och tre barn. Jag for så till Stockholm, gaf mig på
varf-vet till timmerman och derefter till kronans båtsman och
Var i tjenst under fyra år, sålänge det var ofred. Men då
jag blef genomstucken i handen i Helsingfors, fick jag
af-sked och kom hit på orten igen. Här stod då bättre till
med dem, men de ville icke tala något med mig för det
jag hade gått till kyrkan och nattvarden. Ibland som jag
finner mig allra ovärdigast dertill, vill jag gå dit; ty
skola vi blifva derifrån sålänge vi tycka oss vara ovärdige,
så blifver det alldrig af. Men nog skall man vara
försiktig med den saken. Om man läser 1 Cor. 11: 17—22 och
flere andra ställen i Nya Testamentet, så skall man finna
nog att göra, om man begynner ransaka. Men jag behöf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
