Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Separatism - Jakob Jakobsson Kärmäki och Catharina Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påträffat uppväckta menniskor. I Liffland gifte han sig år
1739 med enkan Johanna Ratke (se nedanföre).
År 1743 kom han till Stockholm, för att yid
arfcolle-ginm bevaka sina stjnfbarns arfsangelägenheter, och
deri-* från återvände han i slutet på september 1744 till
Jakobstad. De böcker, som Nynäs under sina långa vandringar
och sedermesa läste, voro: Bibeln, och i synnerhet Nya
Testamentet, som han ägde på tyska, 7 A. Kempis Christi
ef-tevföljehe, den så kallade tyska theologin, Bern. Lounignys Det
fördolda Ufoet, Fmnckes katechismi frågor med bibelspråk,
Arthur Denis Omvändelses öfrting och Btmians skrifter.
Emedan Nynäs efter sin återkomst fortfor att försumma den
offentliga gudstjensten, blef han, på kyrkoh. A. Degermans
angifvelse, af rådstufVurätten år 1746 pliktiälld, men
afhof-rätten på den grund frikänd, att han, som för sitt
samvetes skull afhfillit sig från gudstjensten, borde af
prester-skåpet först med saktmod undervisas, i synnerhet, då
sådant före hans utresa icke blifrit verkställdt. Då Gabr.
Aspegren sen. blef pastor i Jakobstad 1754, försökte han
undervisa Nynäs, men lyckades icke dermed, såvida Nynäs
ej lät förmå sig till att besöka Guds hus, gå till
nattvarden och bivista kateches förhör, hvarföre Aspegren rättade
sig efter Tit. 3: 10. Likasom ftere andra ville Nynäs icke
heller i vanlig ordning aflägga tro- och huldhetsed år 1749.
I öfrigt var Aspegrens tanke om Nynäs, att han till
kom-plexionen var kolerisk, ehuru mycket temperat, saktmodig
och moderat. Han lifhärde sig ärligt med skräddareyrket,
var anspråkslös och hade svag helsa, alltsedan han under
den stora ofreden blifvit af ryssarne illa handterad. Om
han då ej hade ställt sig vansinnig, skulle han föga
undkommit med lifvet ur deras händer.
3. Johanna Ratke (se oivan p. 203) var född i Liffland
på 1690:talet och dotter till en löjtnant vid Åbo läns re*
gemente Trälou. Under stora ofreden flyktade hon till
Stockholm och blef der år 1721 gift med notarius publicus och
bokhållaren vid politiekollegium Salomon Johan Ratke.
Sedan hon blifrit enka, reste hon till Estland till sin syster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
