- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 2 /
XXI

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

profvet, så var Bengel då ännu icke i stånd, att fortsätta
användandet af denna häga bild på den förnyade mähriska
brädraförsamlingen, den man behagat kalla den hermhutiska.
Men detta kan jag nu desto säkrare göra, dels, emedan
jag icke härer till denna församling, och kan dämma
o-partiskt, dels ock, emedan jag haft och ännu har tillfälle
att skärskåda och erfara allt det stora och märkvärdiga,
som denna församling gjort och ännu gär till de vilda
nationernas omvändelse, jemte deras inre förundransvärda
disciplin, och bärjan till grundandet af det tillkommande
Herrans rike. Jag är fullkomligen och med visshet
äfverty-gad, att denna evangeliska brödra-unitet, som den egentligen
kallas, ännu framgent är den med solen beklädda qvinnan
och plantskolan till det nu snart inbrytande Christi
herrliga rike på jorden: häruti stämma många lärda och
upplysta protestanter både af andeliga och verldsliga ståndet
med mig äfverena och tiden skall rättfärdiga vår
förväntan” *). Så mycket har tiden jemväl visat, att det af
Bengel och Jung utsatta året 1836 för chiliasmi begynnelse
varit en kolossal missräkning. Jungs bok, derifrån sist
anförda orden blifvit citerade, lästes på 1820 och
1830:ta-len med begärlighet af många sekteriska i Satakunta och
några orter i Wasa län.

Allt sedan Speners skola uppkom och vann
äfverty-gelsens bifall har herrnhutismen gått i bredd dermed,
predikande evangelium om Christo. Följer man utvecklingen
af pietismen i spåren inom vårt land, finner man, att hon
ofta nog lutat sig än åt mystikens lära om helgelsen än
% åt herrnhutismens försoningslära. DerfÖre h?fva vi ansett

«) Se Chriatna religionens seger af Joh. Henr. Jung. Senare delen.
Öfversättning. Götheborg 1806 s. 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/2/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free