- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 2 /
16

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gått till nattvarden. Gichtel, Uberfeld *), Tersteegen och
andra Guda barn hafva icke åtnjutit nattvarden, utan ansett
sig vara genom Gud derifrån befriade (se br. 18). Att
nattvardens begående och uraktlåtande måste lemnas i hvar
och ens frihet, derom skrifver Collin ytterligare i 19:de
brefvet, hvari han deijemte nämner sig sjelf hafva fått
längtan efter nattvarden (år 1789). Derföre anför han i ett
annat bref året derpå, att det, med afseende å inre och
yttre skäl vore för väckta rådligast och bäst, att i Guds
namn begå nattvarden. Om prestema, som utdela
nattvarden, äro kalla i sin christendom, så är saken visserligen
bedröflig, emedan de icke kunna så hjertligt tillämpa Guds
nådeförbund, som sig vederborde, och emedan endast
fromma prester borde utdela nattvarden, såsom Tollstadius
intygar; men icke dess mindre står Guds förbund fast för
en hvar allvarlig och nåd sökande själ, som under sin törst
i nattvarden åtnjuter Jesu ljufhet. Den rätte
nattvards-gästen får icke heller fästa sig vid verldsligt sinnade
kom-munikanter, utan han bör hålla trons öga vändt på Jesus,
som lofvat utdela sig åt hvarje hungrande hjerta. Till
denna medelväg råder han väckta såväl i Finland som i
Stockholm. Om någon åter icke skulle finna sig att begå
nattvarden gemensamt med andra, utan särskilt, han må
derom komma vänligen öfverens med sin kyrkoherde eller
lärare.

Om dopet. Angående dopet var Collins åsigt, att då
man följer naturens ordning i ett afseende och föder barn,
kan man nog följa närvarande tids sed äfven i annat
afseende och låta sina barn döpas på sätt nu är brukligt.
Att vilja göra äfven andra ändringar, sålänge man icke är
helig i sitt inre eller har dertill särskild kallelse af Gud,
åstadkommar icke annat än buller och oreda. I dessa
saker kan ej ske någon verklig ändring förrän brudgummens
makt blir uppenbar midt under det största mörkret (se br.

*) Joh. Wilh. Uberfeld var Gichtels ifrigaste anhängare och dog
1731.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/2/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free