Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprörde å ena sidan de inre vredeskrafterna till motstånd,
och å andra, själens hunger efter det ljus och den frihet,
som Sonen gifver. Vitheten, vinkande på afstånd sin
tillkommande älskling, bildade ,för själen genom inkastade
strålar af sitt ljus och vidrörelsen af sin kärlek likasom
en dunkel anings spegel af de härliga skattter hon hade i
beredskap. Hjertat, blödande af sina sår, sökte utom sig
efter läkedom, men fann ingen. Den stora vigtigafrågan:
hvad skall jag göra, att jag måtte blifva salig, stod såsom
en eldskrift tecknad i det inre sinnet, upprepades der
o-upphörligt och sökte med orolig forskning* att blifva
besvarad bland fromma vänner, hos de bästa af tidens
lärare och i andeliga skrifter; men ingen fullkomlig reda,
intet tillfredsställande svar stod att erhålla. Äfven den
Heliga Skrift, med spännande ängslan, med bön och tårar
betraktad, visade sig såsom en tillsluten helgedom; ty Guds
ande hade ännu icke brutit förseglingen. Kampen fortfor
med stigande kraft, och omsider dignade naturen under
bördan af nådens arbete. £n förfärlig sjukdom utbröt.
Vreden, uppretad öfver motståndet, spridde sin förtärande eld
i alla kroppens delar, beständigt hotande att förkrossa och
uppsluka Guds rikes späda telning. Egenhetsdraken,
redan stark i sin naturrätt, ännu starkare i förbund med
helvetet och döden, väckte upp den sista afgörande stormen,
der det nya lifvets svaga, flämtande gnista stod färdig att
slockna på gränslinien emellan tiden och evigheten. Här
gällde det, att hänga fast vid tråden af Guds eviga
barm-hertighet, att mot drakens eldgap in sänka och fördölja sig
i Christi sår, att i hans lidandes och döds kraft
genombryta döden, att c^jupt undergifven, böjande sin vilja under
Guds vilja, afbida detta, lif eller död afgörande tolfslag,
der endera skalle segra: midnatten eller morgonrodnaden.
O! hvad vore menniskoandens strid, utan den mäktige
Segerherre, som håller fängelset fånget och har nyklarne till
helvetet och döden, om icke han stormade afgrundens
fästen inom oss och förde själen med sig i det genombrott,
som han genom sin heliga uppståndelse öppnat, der döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
