Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon bad Gud, det han ville entlediga henne ifrån så
farliga och svårmodiga tankar och ideer. Här ser man
solklart menniskans i grund förderfvade natur, huru hon
arbetar med fullt allvar på sin egen ofard och eviga
for-tappelse. Den nåderike Guden lemnade icke denna usla
syndatjenarinna i sina synder liggande, utan klappade
ständigt på hennes hjertas dörrs öppnande, på det han
måtte få ingå och hålla nattvard med henne.
Förnämligast lågo mina muntliga varningar henne om hjertat. Med
sådana oroliga och bekymmerfulla tankar dvaldes hon hela
halfva året, utan att hon kom dess längre. Hon gaf sig
ej i bättringsordningen .förrän Herren slog henne med
jern-ris, hvilket hände sig förlidne midsommar.
Hon resolverade sig att med sin gamla moder besöka
sina släktingar i Lappo socken 4 mil härifrån. Den
morgonen, som resan skulle anställas, var hon ganöka
bekymrad och orolig öfver den ofta nämnde omständigheten. Hon
sökte att befria sig ifrån sådan orolighet, dock förgäfves.
När de gått ett litet stycke, sade hon åt sin gamla moder:
vänd om, jag är sjuk, icke orkar jag fortsätta resan.
Modren persuaderade henne att följa med sig, hvilket hon ock
gjorde. Då resan nästan var fulländad, yttrade hon för
sin moder, det hon ej mer orkade gå längre, utan ville nu
lägga sig att sofva, hvilket hon ock gjorde. Under det
hon ligger på marken vaken, öppnar Herren för henne hela
hennes syndaregister på engång. Hon blef så hårdt
ansatt af Guds starkhets hand. att hon ej mer hade någon
undanflykt. Hon sade sig legat i fördömmelsens djup,
hvar-est hon kände en försmak af helvetes plågor. Hennes hj
er-ta ville försmäkta, hennes kropp remna. Ja, den svåraste
barnabörd kunde ej vara odrägligare än hennes dåvarande
sveda och pina. Ehuru hon så hårdt blef betagen, ropade
hon dock icke, utan låg tyst i sin syndavånda. När hon
då kom till någon sansning, bad hon Gud åter träget, att
han genom sin nåd ville försätta henne i sitt förra
tillstånd. Hon stiger då upp helt bestört och nedslagen samt
började att småningom fortsätta resan under det förvända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
