- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 3 /
58

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt utförer hon så nitiskt och med så stark drift, som den
ifrigaste prestman, med hög röst, och det oftare år från år,
i synnerhet hvarje lördag eftermiddag, och stundom före
stundom efter gudstjensten om söndagar och högtidsdagar,
i anledning af evangelier, ja på söknedagar, helgdagar, i
synnerhet de dagar som förr voro helgdagar. § 11. Och
fast hon håller på så träget, så tyckes hon ändock ej
försvagas under ett så ifrigt arbetande, fast hon ganska litet
och sällan, tvungen och utan appetit äter. Oäten har hon
ej längre i dessa snart sagdt 4 år varit än högst 4 å 6
veckor i sender, så att man under den tiden ej kunnat få
henne uti munnen annat än vatten, hvilket ock stundom
rinner tillbaka. § 12. Under denna tiden har en och
annan henne velat höra; men i detta år i synnerhet hafva
alltför många, ja en stor myckenhet så högre som lägre
af alla stånd och af alla åldrar så inom som utom
församlingen besökt och afhört henne, och med sin egen
öfver-tygelse om sanningen gått ifrån henne; hvilket åtskillige
med egen mun mig berättat. § 13. Hennes andande är
alltid rent och utan minsta lukt. eller stank. § 14. Till
kroppen är hon lagom fet, wacker och välskapad, hvit och
röd, undantagandes då paroxysmerne äro svårare, så att
blodfradgan går utaf munnen, då blifver ansigtet gulblekt.
§ 15. Men såsnart detta går öfver och hon blifver vid sig,
så är hon som andra menniskor talig, vältalig, men mest
i gudeliga saker, och är glad och munter, så att man vid
första påseende ej vill tro, att hon är sjuk. § 16. Hennes
månadsfremmande helsar henne i sina ordentliga tider, så
att hon ingen brist derpå känt. § 17. Fast hon nu snart
i 4 år legat till sängs och ej med egna krafter kunnat röra
eller vända sig, undantagandes, att hon liksom i yrslan
första året reste sig en och annan gång utur sängen, men
kunde dock ej mer sjelf komma dit, så är hennes kropp
dock alldeles hel och oskadd. § 18. Inga drömmar, inga
ingifvelser, inga syner, inga spådomar talar eller drifver
hon, utan underkastar sig gerna det allvarsammaste förhör,
som jag ock mest hvarje gång jag besökt henne examine-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/3/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free