Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under då, att en okunnig och upprörd menighet går till
ytterligheter, der flere tillsammans uppelda hvarandra, och
hvad den ena ej finner på, det finner den andra, samt
meddela hvarandra både sanning och lögn, då de i sin
förlägenhet och okunnighet gripa till sådana utvägar att
hjeipä sig, som ofta äro dåraktiga och skadliga, hvartill
men-niskornas naturliga sinlighet ofta förleder dem i andeliga
saker. Just så gick det här till; och vågar jag tillskrifVa
presterne häruti det största felet, i det somliga af dem, i
stället för att åtaga sig en öm vård om dessa enfaldiga,
välmenande själar, ville kasta ut barnet med lögvattnet,
offentligen under sken af renlärighets nit, förklarade sin
afroghet emot dem, flydde både enskildt samtal, och i
synnerhet deras sammankomster, likasom en smittande farsot,
samt grundade sitt blinda omdöme blott på rykten och
sqvallrares berättelser. Jag känner en exemplarisk prest,
kyrkoherden i Messuby G. Lilius den äldre, hvilken
förledd af sådana underrättelser i början med ifver
förklarade sitt misshag till dessa rörelser, men efter närmare
undersökning erkände sitt misstag, blef intill sin död en stark
gynnare af detta folket, och lemnade sina rum öppne
både till enskildta samtal och större sammankomster. En
del prester afhöllo sig af okunnighet och maklighet från
all befattning med de uppväckte och ansågo det för ett
nytt och öfverflödigt besvär för sig.
Men man beskyllde dem äfven för envishet, olydnad,
förakt och motsägelse emot lärarena. Jag hade så när
sagt, att en stor del prester, sådane de då voro, nästan
icke annat förtjente, då de sjelfve köttslige och andligen
döde, önskade, att den döda christendomen skulle
oförändrad förblifva på den gamla foten, och ehuru sjelfve
predikande om bättring och omvändelse, likväl, då de sågo
början dertill och verkställighet deraf hos några uppväckta
och bekymrade, förklarade sådant för dårskap och onödigt
grubblande, och ville söfva dem i deras förra säkerhet och
falska christendom, det deras väckta samvete icke tillät
dem. Det kunde väl ock hända, att någon genom längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
