- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 3 /
273

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naden, om de obehindradt och utan behörig tillsyn få
fortfara och utbreda sig. Då sådana separatistiska rörelser
någon gång inom stiftet yppats, har man merendels genom
en foglig behandling förmått hämma dem, så att nu föga
annorstädes än inom Kuortane pastorat af Wasa län några
spår till slika förvillelser förekommit.”1

År 1827 uppträdde Johan Uusikartano, eller Auvais
smeden, såsom han vanligast kallades, som hufvudman och
ledare för dem, som böriat lyssna till hans läror, och
desse kringspridde dem sedermera på tvenne vägar till
kustorterna, nemligen genom Kodisjoki, Letala, Lappo,
Eura-åminne och Luvia till Raumo socken och stad, och genom
Eura, Kiukais och Nakkila till Ulfsby socken och
Björneborgs stad, derifrån Juliana Söderborgs evangeliska läror
dessförinnan hade utgått åt det inre landet.

Hedan på 1810:talet hade några brushufvuden sökt
bland folket i Satakunta utså den gröfsta atheism, såsom,
att det hvarken finnes någon Gud eller djefvul, hvarken
himmel eller helvete, vidare, att som menniskan ej har
någon själ bör man icke heller tro på själens odödlighet,
u-tan såsom ett träd faller och förmultnar, så förintas ock
menniskan efter döden. Dessa lärors orimlighet insåg dock
äfven den enfaldiga folkhopen och förkastade dem.

Men de läror, som Auvais smeden predikade, fingo
deremot mera gehör och anslogo mera känslan, hellst han
stödde sig på biblisk grund. Uppmaning till att bedja togs
från 1 Tim. 2:1,8, att lofva och prisa Gud från ps. 68:20,
ps. 146, 147 och 148, att dansa från 2 Sam. 6: 14 och att
sjunga och dansa från 2 Mos. 15: 20, 21, ps. 87: 7. 149: 3.
Ap.Gern. 3: 8. Vid högtidliga sammankomster sjöngos på
egen melodi följande ord ur Davids psalmer:

Ps. 98: 4, 5, 6.

1. Riemukkaat Herralle kaikki maa :|: 2. Veisatkaat :|: 2.
Ylistäkäät ja kiittäkäät :|: 2.

’Se Handlingar Tid prestmötet i Åbo år 1825. Åbo 1826, p.81.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:10:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/3/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free