Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men icke Ordets betraktande, åtgöra fördenskull den
egentliga sysselsättningen vid sammankomsterna.
.Häraf synes, att springarsekten väl uppsnappat ett
och annat af hvad evangelismen och herrn huti sm en
företrädesvis förkunnar i läran och iakttager vid
andaktsöfnin-gar, men derjemte, att hon förvridit dessa läror efter sina
gudlösa syften ända till oigenkännelighet, på sätt här
nedan vidare kommer att framställas. Derföre kunna både
evangelismen och herrnhutismen med skäl säga: ”de äro
utgångne af oss, men de äro icke af oss." 1 Joh. 2: 19.
Det är i det föregående nämndt, att springarsekten
utgår från syndmedvetandet och yrkar, att menniskan
måste kämpa emot synden, döda och korsfästa sitt kött, för
att blifva renad i hjertat. Vetande, att intet besmitteligt
kan ingå i det nya Jerusalem, lägger sekten synnerlig vigt
derpå, att genom späkningar rena kroppen från syndens
dy. Man vill komma till Christum hvarken syndfull ej
heller helig, utan ren från köttets besmittelse och fri från
köttsliga lustär och begär och hoppas, att Han sedan låter den
Heliga Andan helga menniskan. Om man skulle vilja i
några allmänna drag teckna sektens läror, skulle de
gestalta sig på följande sätt: 1. syndakänslan, 2. köttets
dödande, 3. hjertats rening, 4. ödmjukhet, 5. andans
omedelbara upplysning och 6. förtröstan på andliga lärares
medverkan; och såsom medel att uppnå allt detta: 1.
bönhållning på ansiktet, 2. fastande, 3. sammankomsters
bivistande och 4. andliga vänner. Beklagligtvis är den
syndakänsla, sekten predikar, icke en sorg efter Guds sinne, som
verkar bättring till salighet, emedan sektens salighetslära
är bygd på egna verk och gerningar, oaktadt
hufvudmän-nerna ständigt tala om andlig grund, andlig uppfattning,
andlighet.
Sjelfva sekten har ej ens försökt bringa sina läror i
någon systematisk ordning, utan behållit dem sådana de
från olika håll blifvit upptagna. Hvad ref. har sig bekant
om dessa lärosatser skall här nu releveras, utan något
annat system, än att här först betraktas den negativa sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
