Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro svärmiske i religionen. I allmänhet tyckes dock Erik
Melto varit den minst fanatiske, eller måhända mera
försiktig än bräderna Ron tu, efter han i de handlingar, som
komma att produceras, omtalas vida mindre än hans
beg-ge trösbröder.
Då nu stora folkhopar begynte skockas omkring M.
Rontu öfverallt, der han vandrade, försökte förvaltaren i
Kivineb Henning medelst sträng kroppsaga afskräcka Rontu
från det predikarekall han gjort till sitt yrke; men
förgäf-ves. Lika litet verkade de böter, hvartill domstolen i
orten dömde honom. År 1839 blefvo Matts och Johan Rontu
samt Erik Melto afhyste från de lägenheter, de såsom
landbönder derintill besuttit. Detta gal en ökad fart åt deras
verksamhet, emedan de nu obehindradt kunde egna sin tid
åt sitt sjelfvalda kall, att vara kringflackande bönhållare
och ledare af sektens medlemmar. Tillgången vid
kon-ventiklarne var under de första åren följande: först föllo
alla närvarande på ansigte och läste ”Fader vår”, derefter
sjöngs någon andelig sång: ”Nyt kristi-veljet, sisaret” eller
någon annan, derpå en psalm, hvarefter följde bön.
Emellan bönerna, hvarunder alla stodo på knän eller lågo
fram-stupa på ansigtet, afsjöngs någon vers ur psalmboken.
Sedan satte sig alla på golfvet och sjöngo arkvisor, hvarmed
fortsattes en lång stund. Slutligen stego alla upp och
sjöngo : ”Nyt päätän kokouksemme.” Under de första åren
kände man om sekten icke något ovanligt; men redan år 1838
kommo hoppandet och M. Ron tus "tungomåls talande” i gång,
äfvensom man kort derpå började hviska ett och annat om
”systerkärleken” och ”syskonlifvet”. Till hvad sekten
sedermera urartade, derom lemna berättelserna nedanföre
närmare besked.
Om de personer, som i Kivineb gjort sig mest
beryktade, antöres här:
1. Erik Melto, upphofsman till springarsektens
uppkomst i Wiborgs län. Om honom anmärkes, att han vid
sammankomsterna efterapade med sina åtbörder ”Christi
lidande” och ”korsfästelse”, hvilket var brukligt i Ingerman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
