Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara död eller försvunnen. Till sekten hörande qvinnor
säga åter Lusikkala Eva, som äfven skall vara afliden,
hafva befattat sig med kastrering. Sedan år 1853 hafva
åtminstone 80 kastrater, karlar och qvinnor af lutherska
konfessionen aflidit uti härvarande stadshäktet och flere
hundra greker och finnar hafva blifvit förskickade till
Sibirien.
Kastraterna kalla sig Jumalan lapset och sin
församling pyhä valittu seurakunta, och alla andra, som ej höra
till sekten, maailman lapset, de der är o förtappade. Den
äldsta mansperson i sekten kallas uskon isä eller vanha
veikko, hvilken titel tillkom Joh. Riikonen, och den äldsta
qvinnan äiti, hvilket namn enkan Anna Parvi från Häyhösi
by i Slavanka församling tillädes. Sig emellan kalla de
hvarandra veikot och siskot, liksom i springarsekten.
Sin gudstjenst förrätta kastraterna uti ett med
helgon- och martyrbilder försedt och med vaxljus eklareradt
rum. Vanha veikko, såsom förrättningsman, är klädd uti
en hyit, vidlyftig skjorta, liknande mess-skjortan och
om-gjordad med ett bälte, håller i handen ett siliver-krusifix,
en bok, eller ett ljus, allt efter omständigheterna. Vid
inträdet i rummet bugar sig hvar och en med ansigtet ned
till golfvet, först för bilderna, sedan för veikot och dernäst
för siskot och korsar sig på bröstet 3 gånger, hvilket
måste ske med 3 hopknäpta fingrar, tummen, namnlösa och
lillfingret; pek- och långfingret anses vara orena.1 Karlar
1 Att anse pek- och långfingret för orena måste härröra af
missförstånd hos lutherska kastrater, såvida tummen, som jemte pekfingret
mest nyttjas att fatta i något föremål, af samma skäl borde vara oren,
som nämnde fingrar, hvilket dock icke erkännes af någon haeretisk
sekt. Den orthodoxa grekiska kyrkans medlemmar gjorde ända till
början af 16:de seklet korstecknet med tummen och de begge första
fingrarne hoplagde; men metropoliten Daniel (1520—1539) införde
Ar-menianarnes sätt att hålla tummen och de begge sista fingrarne
bop-knäpta och göra korstecknet endast med tvenne fingrar (pek- och
långfingret), för att dermed beteckna Christi begge naturer, den
gudomliga och menskliga. Och som patriarken Nikon, efter grekiska patri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
