Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid växte den andliga kärleken mer och mer.
Hennes hjerta brann efter S., och om blott tillfälle gafs, ville
hon se honom. Han sökte, så godt han kunde, besvara
hennes kärlek. På sammankomsterna hoppade de alltid
tillsammans, omarmades och kysstes med en glödande kär»
leks hela fullhet och föllo slutligen från sin öfverjordiska
andlighet i jordisk, sinnlig kärlek.
Sedan kärleksruset gått Öfver, Öppnades under
lugnare besinning ett samtal om det, som hade händt. Hon
förebrådde honom; men han försvarade sig med Pauli ord
i Kor. 9: v. 5: ”eikö meillä ole valtaa sisarta vaimoksi
kanssamme kuljettaa, niinkuin muillakin apostoleilla ja
Herran veljillä, ja Kefaksella?” och med 11 v. i samma
kapitel: ”jos olemme teille hengellisiä kylväneet, paljoko
se on, jos niitämme teidän ruumiillisianne?” Hon
försvarade sig med samma kapitels 15 vers : ”mutta en minä ole
kuitenkaan mitään näistä osakseni ottanut. Vaan en minä
sentähden sitä kirjoita, että niin pitäis minun tapahtuman.
Parempi olis minun kuolla, kuin että joku tekis
kerskaamisen i tyhjäksi.”
Resultatet af detta samtal blef emellertid, att de i
Guds ord trodde sig finna tillåtelse för sin kärlek, hvilken
också allt fortfarande ansågs vara af ren och andlig
beskaffenhet, ty ”kaikki ovat puhtaille puhtaat.” Efter
närmare två års sammanlefnad med S. blef hon hafvande och
födde den 3 november 1853 en dotter, hvilken döptes i
mannens namn, ehuru man, isynnerhet de väckta, visste af
kärleksförhållandet med S.1
Alltid, men isynnerhet under kärleksperioden med S.
öfvade hon mot sin vilja samlag med mannen; men sedan
1 Derefter tj enade S. såsom underofficer iZarskoeSelo och ville
kommunicera i Slavanka. Jag kallade honom till samtal, men han
undvek det till det längsta. Slutligen kom han, antog en mycket from
min och suckade djupt, innan han tog till ordet, bvilket oftast är ett
dåligt tecken hos härvarande väckta. Jag fann honom lögnaktig,
fö-rehöll honom kärleksfullt hans otuktiga lif med Maria Pekonen; men
han sade sig för länge sedan hafva ångrat denna synd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>