- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 4 /
348

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6:te Brefv&J

*



Bedjom, så gifves oss klokhet, åkallom, så
tillkommer oss visdomens anda!

Det finnes ett slags dårar, som för visso hafva en stor
och hög förmyndare, 1 Cor. 1: 18, 25. Es. 66: 2, och
treg-gehanda vise, som äro de alldrastörste narrar, Jac. 3: 15.
1 Cor. 1: 20. Job 12: 17. Bar. 3: 28. Är nu dessa
se-nares vishet en galenskap, hvad månne deras försiktighet
annat vara, än pur illistighet och fiendskap till Christi kors,
Eph. 4: 17. Phil. 3: 18, 19. Är ock de förstnämndas
dårskap visare än menniskor, så måste ju deras oförsiktighet
vara försiktigare och klokare än menniskor. En christen
vet af ingen annan försiktighet än andans drift och den
för verlden åldriga sanningen. Äro Gud och sanningen
hans lärare, så skickar han sig efter Guds vilja, ej
allenast i sitt eget väsende, utan ock i utvärtes vandel bland
de otrogne, fast mera bland sina vänner och bröder de
trogne, af hvilka somliga kunna vara svaga, somliga
starka, en del mycket späde, några sjuke, sårade o. 8. v. Men
när denne oförsiktige kloklingen kommer till en
dubbel-hjertad, som vill lemna halfva delen Gudi och den andra
halfvan åt verlden, så blifver han i mannens sinne ansedd
såsom misstänkt, förmäten, olidelig m. m., föreställandes sig
och andra försiktigare vägar, säkrare bana samt huru öm
han är om sina kära anhöriga, om sitt samvete, samt huru
han ej allenast i sitt nuvarande stånd utan ock framdeles
i äkta stån det ärbart och ostrafleligen att lefva sig föresatt,
ej förgätandes att framföra bevis om sin uppriktighet,
öd.-mjukhet och enfaldighet. Men hvad säger Skriften om en
sådan rättfärdighet, Phil. 3: 8—1. Matth. 6: 24. Luc. 14:
25 följ. Matth. 5: 20. Käre broder, förargas icke, fast
applikation blifver grof och tydlig. Jag säger såsom en af
de gamle har sagt: om icke det i hans samvete ligger, hvad
jag säger, så går det honom icke an, och gör honom
intet ondt, men om han vet, att det i honom är, så tänker
han, det varder honom icke af mig, utan af hans samvete

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/4/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free