- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 5 /
22

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jemte Achrenii vänskap och förtroende. Detta gick honom
djupt till sinnes; ty nn såg han, att alla de, som han till*
äfventyrs kunde väcka till bekymmer om sin själs salig*
het, ofelbart skulle dragas till separatisternas hop; hvar*
före han ock önskade sig hellst bort från en församling,
der hans tjenstgöring började blifva honom tung och
bitter. Men under samma tid började Herrans nåd arbeta
på Achrenii egen upprättelse, hvarföre han ock,
predikande emot dem, som antingen söndrade sig från
församlingen eller leMe i syndasäkerhet, sjelf beredde inrymme åt
separatismen, utan att sjelf märka det. Likasom Paulus,
oyetandes i otrö kämpade mot christendomen tills han blef
omvänd, på samma sätt fäktade Achrenius emot
separatismen, och trodde icke, att ett Guds verk kunde med en
sådan äfsöndring vara förborgadt, tills han slutligen sjelf
började hylla separatisternes åsigter och öfvertygelse. Och
som denna period af Achrenii lif var märkelig i många af*
seenden, vilje vi i korthet förtälja hans förhållande under
de separatistiske rörelserna i Esse, med ledning af hvad
han sjelf härom vidlyftigare berättar.

I mån af de känningar Achrenius hade inom sig om
Guds nåd, ifrade han emot ogudaktighet i sina prediknin*
gar och vandrade sjelf i Herrans fruktan och sökte blifva
ståndande i nåden, derifrån han bade affaliit. Desse inre
förberedelser för sig gingo ända till mars månad 1739* Men
bekymrad om, att icke åter mista Guds nåd, blef han
uppmärksam på allt sitt beteende i och utom embétet.
Skriftermålets och nattvardens förrättande förekommo honom
såsom hinder, att sjelf blifva beståndande i nåden, emedan
han kände samvetsförebråelser efter hvarje förrättad
koin-munion deröfver, att han låtit ogudaktige menniskor blifva
delaktige af nattvarden. Både för eget samvetslugn och
för att ej ytterligare mista Guds kännbara nåd inom sig,
beslöt han att underkasta sig timmelig ofärd för evig sa*

, lighet. Sålunda af höll han alla dem från nattvarden, som
han vid anställdt förhör ej fann hafva bättringsuppsåt,
hvil-ket hade till påföljd, att halfva församlingen blef utestängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/5/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free