Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande år 1817, sällade sig Dahlberg till hans sekt, och var
i början en ifrig försvarare af smedens lära, som han
ansåg vara den enda sanna. Tio år senare bildade
Dahlberg ett eget läroparti och blef dess ledare, sedan han
omkring år 1830 skilt sig från Auvais smedens anhang.1
Såsom en bibelfast man och nitälskande för gndaktighet,
hade han redan förut vnnnit många anhängare för sin
evangeliska lära. Hans sätt att framställa de osaligas tillstånd
efter döden var så ingripande på fantasin, att några af
hans väckta rubbades till sina sinnen, under hvilket
tillstånd en person dränkte sig i ån, de öfrige blefvo dock
efter några år friska och rediga. I samma mån hans sekt
tillväxte, begynte den äfven urarta sig, emedan Dahlberg,
ehuru utrnstad med goda förståndsgåfvor, dock var mera
en känslans än abstraktionens man, och vilseledd af
skadliga skrifter; han mäktade ej tränga på djupet af
evange-lii hemlighet, ocb således icke heller leda sina lärjungar
till den rätta kunskapen om sanningen och lifvet. Och
ehuru han förkastade Auvais smedens läror både om
uppenbarelser och den andliga dansen, kunde han dock icke
afskaffa dem, der de bland hans anhängare hade vnnnit
insteg och bifall. Tvertom ledde såväl den andliga
fröjden, som lärorna om val i mat och dryck, klädedrägt, den
oafbrutna bönhållningen m. m. hans själsfränder att bygga
sin salighet på egen rättfärdighet. Ty de betraktade
bönhållningen på ansigtet, såsom ett onndgängligt vilkor för
evig salighet, hvilket Dahlberg så mycket mindre kunde
bestrida, som han sjelf dref på samma lärosats, och
der-jemte hade vunnit sig makt aft råda öfver andras
samveten och leda deras tro efter egna tycken. Läsningen af
Jnng Stillings ”Christna religionens seger”, som var en af
Dahlbergs favoritböcker,styrkte honom mer och meritron
om chiliasmus och djefvulens fängslande, hvarföre han be-
1 Om Auvais smeden Johan Andersson Unsikartano se III.
Delen p. 277.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
