Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eken, var ett ämne som tidt och ofta ingick i hans tal.
Han höll sig alltid till grunden, från hvilken saan helgelse
uppkommer, och kasserade allt, som icke hade sådan
uppkomst Hinc ill® lacrym»! Jag menar, att många,
kanske de flesta — jag säger dock icke alla — af dem, som
beskyllt Ruotsalainen att hafva förkastat läran om
helgelsen oeh nådaståndet, kommit till detta påstående just
der-före, att han icke godkänt deras eget förmenta nådastånd
och sträfvande efter helgelse. Men den som här sådant
sinnelag och i sjelfva, verket dagligen öfvar det, hvartill
’ Fjellstedt med ’de anförda orden vill uppmuntra, den skulle
Ruotsalainen, utan allt tvifvel, hafva ansett vara i
nådastånd.
Just denna sats, att " mennisig hvarje
-blick är underkastad den andliga döden* 9 att trogna -
höfva dagligen för själen hemta lif och näring af Herrans
9af Herrans pånyttfödande och Ande*; att de alls
icke få lita på vunnen nändlig ei" och undfångna nnåde~
gåfvor*, utan dagligen måtte såsom verkliga syndare, hvilka i
sig sjelfva intet godt äga, begära och undfå för intet nåd, lif
och allt: just detta utgör grunddraget i Ruotsalainens
öfver-tygelse och lära. Detta hade han såsom rättesnöre vid
sin egen christendomsöfning, och hans andliga föredrag
voro beherrskade af samma grundtanke. Det är just detta,
som jag skulle kalla det’ egendomliga i Ruotsalainens
lä-roriktning. Ty em man vill finna något karakteristiskt,
något egendomligt i hans lära, så är det just här man bör
söka det. Endast i det fallet, att man anser ofvanstående
lärosatser och ett uppriktigt fasthållande vid dem innebära
något skeft, kan man med skäl anse Ruotsalainens
läro-riktning för skef — eljest ej. Från denna läropunkt bör
man ock härleda den egentliga orsaken, hvarföre många
stötte sig på hans lära, och hvarföre han icke kunde
förlikas t. ex. med Renquistianer och Hedbergianer.
6:o Det är bekant, att Ruotsalainen höll Wegelius
(postillförfattaren) för sin lärofader, samt att han äfven
gick i skola hos Fresenius, Björkqvist, Pontoppidan (hvars
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
