Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträfvande, men sakna lefvande sjelfkännedom, äfvensom
nti rabiéé theologorum, eller i allmänhet rixce doctorum men
att sådana egenskaper beklagligtvis doek hos Niskanen
förefunnos och i mer eller mindre mån ofta uppenbarade
sig i hans talande, orerande och skrifvande, det kan
sanningsenligt icke nekas. Derföre kunna icke heller hans
anteckningar anses fullt trovärdiga. Då han anför rena
historiska facta, anser jag, att man kan sätta tro till
honom. (Hans "Muistokirja" äger jag icke, har endast en
gång för längre tid sedan genomögnat den, men minnes
föga af dess innehåll.) Då han framställer egna och
andras tal, kan man icke borga för, att han ej gifver talet
någon annan färg eller nyancering än det från början haft;
och då han bedömmer personer och händelser, får man icke
heller anse honom fullt tillförlitlig, minst då hans egen
person och ära komma med i räkningen. Så anser jag.
saken."
Detta omdöme öfverensstämmer med hvad ref. ur
andra källor inhemtat. Ruotsalainen sjelf har yttrat om
skriften: siinä on paljo joruja, totta ja valhetta sekasin. Hela
Niskanens historik, som han på uppmaning af kapellanen
i Ylivieska Jonas Lagus uppsatt, innehåller en fortgående
skildring om Ruotsalainens bemödande att nedrifva
verk-heligheten och framställa den sanna lefvande tron för
saligheten. Hvad hans frände och bolagsman Wilhelm
Niskanen (sedermera bosatt i Pidisjärvi) tog honom till last,
var den villo-andlighet (hurma-hengellisyys), för hvilken
han genom sin förklaring om trons väsende beredde
insteg i menniskors bjertan, så att de började råka i
ek-stas af sitt umgänge och gemenskap med Christus (se bil.
n:o 3).
Af hans bref till en vän (se bil. n:o 4) vill det synas,
som han skulle författat sin "Muistokirja" år 1846, men ref.
vet för visso, att J. Lagus redan år 1840 hade den
omhänder, ehuru förf. höll den unnan för andras ögon. Ty
F. G. Hedberg läste skriften hos Lagus år 1840. På
åtskilliga ställen har ref. anfört utdrag ur denna handskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
