Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har sökt göra mig en bild af denna Wäänänen,
efter den beskrifning jag erhållit icke allenast af personer,
som ännu fortsätta samma evangeliskt fromma, stilla
riktning, som hos honom gjorde sig gällande, utan ock af
rena Paavoiter. Öfver allt blott ett omdöme: Wäänänen var
en from, vänlig, mild man. Men då de förra säga: ”han
dog i den tro han lefvat”, säga de senare: ”han blef på sitt
sista, efter sitt långa, svåra lidande (af giktkrämpor m. m.)
väckt och gick salig hädan, sedan han bekänt, att hans
iörra salighets bestyr till intet annat varit än skada för
hans själ och en skam för Herran.” Hvem säger mig, hvad
här är sanning? Han, som allt vet, känner äfven P.
Wää-nänens sista strid. Var det en ödmjuk, förkrossad
syndares bekännelse af sin Herras eviga nåd, eller var det en
i otro förirrad själs berömmelse af sin egen ruelses kraft
och betydelse? Jag tror det förra. Herren känner de
sina och lär dem att veta trons hemlighet till evigt lif, om
de ock endast finge läsa förra hälften af Möllers arma
definition på tro (se hans kateches).
Den 8 maj 1846 var hans dödsdag. Frid öfver den
bortgångne! Kanske just det, att tvenne så olika partier
vilja kalla honom sin broder i Kristo, är hans bästa
lof-ord och hans sannaste karakteristik. Huru mycket han
genom utspridningen särdeles af Björkquists och Wegelii
postillor gifvit den savolaxiska pietismen fart, är en känd
gak
Den 4 april 1861.
A. G. Borg.
Såsom en stilla, from man afskydde han allt
partisinne, hvaremot han genom sin frikostigbet befrämjade
Guds rikes förkofran, så långt hans förmåga sträckte sig.
Detta synes bland annat af H. Renquists här bilagde bref.
Och att kristligt sinnade män på andra orter, fjerran fr&n
hans födelsebygd, hyste om honom förmånligare tankar än
L. J. Niskanen, derom vittnar dr G. Ranckens bref här
nedan och J. Waetterdahls skrifvelser, hvilka i det följande
skola produceras. År 1818 vistades han i Christianstad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
