Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakning och dom såväl för hvad han skrifvit emot
sepa-ratisterna som för alla sina öfriga tankar, ord och
gernin-gar, äfvensom Jobs vänner blefvo af Gud på hans förbön
skonade och icke straffade, efter de ej förstått bättre och
ej känt Job till hans invärtes fromhet och samvetsgranna
lefverne. 2:o Om man skall pröfva och dömma om
andra, utan att sjelf blifva derföre dömd, så fordras, att man
skall ej allenast utvärtes noga känna personerne och
haf-va sig ganska väl bekant de orsaker, som drifvit dem i
deras samveten att göra de och de stegen, utan man bör
ock äga i sin själ af Gud så klara ögon och andans ljus,
att man noga kan se till pricka in uti de aldraminsta skäl
och grunder, som föranlåtit andra att göra och låta det
eller det, som vi hålla för betänkligt. Ty den som skall
kunna rätt och infallibelt dömma om en annans
samvets-mål i en eller annan sak och säga, deruti felar han och
gör illa, han måste nödvändigt hafva större himmelskt ljus
och djupare kunna penetrera och inse uti den andras hjerta
och dess omständigheter, och nogare vara af Gud om hans
gudomliga råd och beslut öfver den och den underrättad,
samt hvad steg och vägar Gud vill taga med honom,
såsom de allrabästa och yppersta till Guds äras och viljas
befrämjande samt den andras själarening och fortgång som
vederbör. Följaktligen måste han ock vara i närmare
förening och bekantskap med Gud, efter han tilltror sig
hafva fått af Gud ombetrodt och vara bättre underrättad än
den andra, hvad Guds fullkomliga vilja är med honom i
det eller det ärende.
Nu påstår ju auctor sjelf — gifve Gud, att det ock
så vore! — att vi icke vilje veta af, ej heller hafve
någon påfve i lutherska kyrkan, som kan eller påstår sig
kunna infallibelt säga den andra, hvad han i speciella mål
skall göra eller låta. Icke heller hafver Gud i Skriften
kunnat specificera alla casus och omvexlingar, som möta
hvar och en själ, i synnerhet efter hennes egna särskilta
omständigheter in- och utvärtes, utan allenast
rekommenderat och anbefallt oss i gemen tron och trons lydaktig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
