- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 7 /
177

(1857-1863) Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

ocli svagt sjuk, likväl varit redig till sinnes, men att
Renquist i stället att rättsligeu uppfylla sitt kall, genom då
företagna vidlyftiga andaktsöfningar, i hvilka den sjuke ej
undgått att deltaga, förnött tiden, hvarunder dennes
krafter allt mer och mer blifvit försvagade, samt slutligen
ändock uppskjutit till påföljande dag med nådemedlens
utdelande, hvarförinnan K ole h main aflidit; ty anser kejserliga
hofrätten Renquist jemväl höra detta sitt otillbörliga
förhållande lagligen umgälla.

Vidkommande dernäst den af bonden Henrik
Tuhkunen emot Renquist förda klagan, så är det utred t, att
Renquist uppgifven tid, euär Tuhkunen jemte de öfriga
uatt-vardsgästcrue i kyrkan framkommit till altaret, för att
blifva delaktig af salighetsmedlen, offentligen honom, såsom
ovärdig, derifrån alVisat, ehuru Henrik Tuhkunen hvarken
i och för dess lefnad af pastor erhållit varning att hålla
sig ifrån desamnias begagnande eller pä något sätt blifvit
skiljd ifrån lörsanilingens gemenskap, utan fastmera efter
bivistadt skriftermål varit al’ kapellanen till nattvardens
bruk behörigen adiriitterad; hvarföre ock Renquist, för
denna förseelse i utöfningen af prestaembetet kommer att.
ansvara; hvarhos kejserliga hofrätten lika med domkapitlet
anser Renquist deruti hafva förfarit emot lag, att hau hållit
andaktsöfningar i Ilomants församling, dit ban ej varit
lnis-siverad att predikotjenst förrätta; äfvensom kejserliga
hofrätten tinner Renquist vara förvunnen om visad olydnad
och förakt för de af prosten Perander i tjensten honom
gifna bud och befallningar, samt att Renquist uti dess
predikningar nyttjat anstötliga ocli mindre lämpliga talesätt.

Vid bestämmandet af det ansvar, hvartill Renquist i
dessa delar således gjort sig förfallen, pröfvar kejserliga
hofrätten skäligt, att, med ändring af domkapitlets
utlåtande, på ett års tid, skilja Renquist ifrån prestaembetets
utöfning: hvarunder ansvaret inbegripes för de, enligt
kejserliga Åbo hofrätts of va n åberopad e utslag, i anfördt måtto
honom till last tagne förbrytelser emot 19 kap. 19 <• i kongl.

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/7/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free