- Project Runeberg -  Hon må vara hvem hon vill. Berättelse ur Stockholmslifvet /
7

(1857) Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Ja, jag mins det nog. Att man är skyldig, glömmer
man, min själ, inte så lätt.»

Nå, då är jag säker på saken den här gången?»

»Ja!» svarade målaren med någon häftighet. »Bara
du ger mig tid att hemta pengarne först.»

»Godt — du vet, jag är sjelf i knipa!»

Härmed vardt samtalet slut, och målaren gick hastigt
sina färde.


II.


»Inte för det jag ämnar ställa till nägot
krångel med den här», — sade Landaler nu
inställsamt, — »men, som sagdt är, för
dödsfall kan den vara bra att ha.»


Pehr Landaler hade för detta varit minuthandlare, men
gjorde då en vacker dag cession och slog sig efter den
betan på spel — en sysselsättning, för hvilken han af naturen
tycktes vida mera danad.

Af försynen utrustad med en skäligen god talegåfva
och i sitt umgänge visande sig gladlynt och undfallande,
när någon ny bekantskap söktes, lyckades han ofta nog
draga till sig unga, oerfarna män, hvilka sedan i hans
sällskap under hvarjehanda utsväfningar, snart kommo att
förstöra både krafter och helsa. Han var således en af
dessa samhällets iglar, hvilka, i ej mindre grad än
procentare, suga slägtets must och märg. Med Willner hade
bekantskapen sålunda blifvit formerad, att Landaler först
låtit honom måla sitt porträtt, b varefter de gemensamt
intagit en sexa på Franska värdshuset och der kommit
under fund med, att de så väl trifdes ihop, att de straxt borde
flytta tillsammans. Detta verkställdes äfven; och om
målaren nu också på förmiddagarne arbetade temligen flitigt och
emellanåt äfven fick en någon liten summa, så kom denna
snart att vid brädspelsbordet eller raffellådan flyttas öfver i
Landalers ficka. När kontanterna tagit slut, erhölls kredit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhmvhhv/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free