Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna.
Ej så, min Gunnar! intet tviflets gift
Har nått mitt bröst ännu, och skall ej nå det.
Nej, endast fruktan tor ditt eget väl
Är det, som bjuder mig från dig att skiljas.
Du har en far, o Gunnar, stolt och sträng! —
Ej arm, ej fodd utaf en ringa slagt
Deu mö far vara, som hans son skall välja.
Och se, då faller dock din blick på mig,
Diu kärlek skänker du åt denna arma,
Som blott kan fora armod i ditt bo!
Men när den gamle från sitt stolta slott
Eår höra sonens dårskap, se, då faller
Hans vrede tung uppå den unges hjessa,
Och artlös namnes du; förkastad, hjelplös
Du drifves bort ifrån din faders nåd.
Så har du tanklöst kastat lyckan från dig
Och mulen framtid ....
Gunnar.
Nej, en dag af ljus
Skall då gå upp — först då, när jag en gång
Igenom handling kunuat dig fortjena!
. . Se, jag ar trött att af en annans bord
I veklig lättja nära mig, och skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
